Publicerad 1965   Lämna synpunkter
SEBACINSYRA se1basi3n~sy2ra l. seb1-, r. l. f.; best. -an.
Etymologi
[jfr t. sebazinsäure; ssg med SYRA, sbst.; förleden bildad till nylat. sebaceus, som är av talg, talgig (jfr lat. sebacii, pl., talgljus), till lat. sebum, talg (jfr SEBACYLSYRA, SEBASTIN, SEBAT, SEBOLIT, SEBORRÉ); jfr äv. eng. sebacic acid o. fr. acide sébacique]
kem. tvåbasig, organisk syra som bildas gm oxidation av stearinsyra l. ricinoljesyra med salpetersyra (C10H18O4); jfr SEBACYLSYRA. ASScF XX. 12: 9 (1895). TeknOrdb. 935 (1940). —

 

Spalt S 1530 band 24, 1965

Webbansvarig