| Publicerad 1966 | Lämna synpunkter |
SEGNA se3gna2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
1) motsv. SEG, adj. 1, om ämne i flytande l. halvfast form: bli seg l. stelna. Miölck tiocknar och segnar på elden, sedan thet tunna watnet är bortdunstadt. Lindestolpe Skörb. 18 (1721). Ifrån den tid barken bårttages, upstiga ej många nya vätskor uti trädet, och de som tilförene däruti voro, segna efterhand och förvandla sig til kåda. Ahlelöf SvarVetA Föret. 1 a (1763). Utslagen och torkad fernissa, som äfven segnad fans i flera flaskor. Scholander I. 2: 18 (c. 1870). Användes ren oljefärg till färdigstrykningen, bör färgen stå och segna några timmar och sedan uppgnidas och noga slätas med en fin moddlare. HantvB I. 1: 132 (1934).
2) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) motsv. SEG, adj. 2 a, om säd l. hö o. d.: bli fuktig (från att ha varit torr) l. bli halvtorr (gm torkningsprocess). Sedan Säden .. är torkader, hwarken för hårdt eller för litet, måste then malas; dock icke medan hon warmer är; icke heller när hon igensegnar (dvs. igen segnar); utan när hon 1 dag, el(ler) 2, legat at swahlas. Broman Glys. 3: 104 (c. 1730). Sedan föres det (dvs. den slagna spärgeln) på någon wind eller ock i lada, hwarest det icke kan brådtorka, utan fast mera gräset må segna något. Gadd Landtsk. 2: 416 (1775). Kan klöfvern ej .. genast aftröskas, utan inlägges på logslindret eller i lada, så tager han sedan snart åter fuktighet till sig ur luften eller — som man kallar det — ”slår sig” och segnar. Arrhenius Jordbr. 3: 23 (1861).
3) motsv. SEG, adj. 3, om ämne i fast form: bli seg (o. mjuk). (I februari) Vphugges weden i Kaast för än han segner aff wår winden. Brahe Oec. 89 (c. 1580; uppl. 1920; rättat efter hskr. c. 1590). Om .. (tunnrån) ej stå i warmt rum, så kunna de ej giömmas öfwer en dag, förr än de segna. Warg 690 (1755). Är ugnen för swal, så segnar och torkar köttet, innan det blir stekt. Wåhlin LbLandth. 64 (1804). Björkvirke kunde på något håll få ligga obarkat ända till efter midsommar, emedan man ansåg, att det på detta sätt segnade, dvs. blev segare och starkare. Levander DalBondek. 2: 139 (1944).
4) i bildl. anv. av 1 o. 3 (motsv. SEG, adj. 4): stelna o. d.; särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: stel l. förstelnad. (Kinesernas) kultur visar sig så segnad, som om den aldrig kunde förändras: hvarken förbättras, eller förloras. Almqvist MennSaga 23 (1839).
Spalt S 1713 band 25, 1966