| Publicerad 1966 | Lämna synpunkter |
SEKTION sekʃω4n (säcktschón Dalin; -ʃωn l. -tjωn Lundell), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
1) (numera föga br.) med. incision (se d. o. a), snitt; operativt ingrepp. Såssom Tuchthuus fången, upå hwilken Kongl. Gardies Bardberaren, Mr Judolph Hadders nyligen anstälte Section, att curera för bråk, straxt dereffter är dödh worden. HdlCollMed. 1694, s. 539. Patientens betydande ålder .. verkade, att, ehuru stenen tydligen upptäcktes vid sondering, sektion .. dock ansågs betänklig. Meyerson SerafimInstr. 109 (i handl. fr. 1828). Renander Wernstedt (1965).
2) med. obduktion, liköppning; förr äv.: dissektion. Annerstedt UUH II. 2: 217 (cit. fr. 1664; om dissektion). Den 26 Martii om aftonen klock. 6, då Lif-Chirurgi, Assessorerne Ribe och Schützer, med några sina Handtlangare, började Sectionen (av den avlidne Fredrik I). PH 5: 3078 (1751). Vid sektion ha förändringar kunnat konstateras i njurar och lever samt ventrikel. TT 1945, s. 434.
3) (i fackspr.) ställe där ngt genomskurits l. yta uppkommen därigm att ngt genomskurits; genomskärningsyta; (tänkt l. verklig) yta l. kurva som uppstår, då ett skärande plan lägges (tvärs) genom en kropp l. en buktig yta; äv. dels om bild av sådan yta l. kurva, dels om (bild av det) sätt varpå ett föremål (t. ex. apparat l. maskin l. byggnad) skulle te sig, om det vände en sådan yta (vinkelrätt) mot åskådaren; genomskärning, (tvär)snitt; förr äv.: skärningspunkt. Konisk sektion, se KONISK a. Rålamb 4: 131 (1690). Man (får) 4 sectioner .., uti hwilka puncter wändaxeln (på ”stångbrottet”) kan stå. Polhem Invent. 63 (1729). Man anser i allmänhet, att timmer är flottbart, om kärna och splint i sektionen äro lika stora. Ymer 1907, s. 369. Sektion af svarfvar modell DRW. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 72. Ångskorstenar uppföras i regel med rund, stundom fyr- eller mångkantig sektion. 2NF 33: 1082 (1922). Sektioner genom nuvarande fåran (av Österdalälven) vid Trädgårdsvillan .. och Åkerö-fåran vid Turistgården. Ymer 1952, s. 92 (bildunderskrift). — jfr AXEL-, CIRKEL-, LÄNGD-, MIDSKEPPS-, PLATT-, PRINCIPAL-SEKTION m. fl.
4) (†) delande av en helhet i delar l. underavdelningar, indelning, uppdelning. Till denna updelning, eller, om man så vill, denna section af det totala uti individuella spherer behöfves intet eget postulat. Biberg 1: 152 (c. 1820).
5) mer l. mindre tydligt avgränsad del av en (sammanhängande) helhet; avsnitt, avdelning. Schück (1854). (På Stadion) hade en sektion reserverats för våra gäster. SvD(A) 1922, nr 250 A, s. 3; jfr c. (Den lilla indiska danserskan) är .. såld åt det grymma alltet, sektion: människornas grumliga släkte, underavdelningarna: fattigdom och fördom. Martinson Kap 143 (1933). — särsk.
a) om avdelning l. del l. sektor av ett område l. en yta o. d.; i vissa fall liktydigt med: distrikt. Östergren (cit. fr. 1915). Är kustartilleriförsvars försvarsområde .. av sådan storlek, att ledningen .. ej lämpligen kan omedelbart utövas av en enda person, indelas det i sektioner. RekrIKustartill. 1943, s. 59. — jfr CIRKEL-, LINJE-SEKTION. — särsk.
α) järnv. om område l. (numera oftast, övergående i d) avdelning inom ett distrikt vid statens järnvägar. SFS 1897, nr 86, s. 31. Varje distrikt (vid statens järnvägar) förvaltas .. av en distriktschef .. samt sektionerna av de honom underställda sektionsföreståndarna. Därs. 1928, s. 520. jfr BAN-, SIGNAL-, TRAFIK-SEKTION.
β) [jfr motsv. anv. i fr.] hist. om var o. en av de valkretsar vari Frankrike var indelat 1790—1795. SP 1792, nr 43, s. 2. Geijer I. 2: 257 (1844).
b) skogsv. om var o. en av de lika långa delar (om vanl. en l. några meters längd) i vilka en stock l. ett träd på rot o. d. indelas vid bestämning av stockens osv. kubikmassa gm sektionsmätning. Cnattingius 76 (1875, 1894). Noggrannaste sättet för uppmätning av en stams kubikmassa (är) medelst s. k. sektionsmätning, då stammen tänkes indelad i lika långa stycken eller sektioner och varje sektion diametermätes på mitten. SvSkog. 700 (1928).
c) om var o. en av de (mer l. mindre självständiga l. åtskilda, ofta till utseende o. funktion likvärdiga) delar varav ett byggnadsverk l. en möbel l. en maskin l. en apparat o. d. består (ofta med särskild tanke på att delarna lätt kunna sammanfogas l. tas isär l. att vissa delar kunna sättas ur funktion l. avlägsnas o. d.). Belägenheten .. (av ugnen) var sådan, att skorstenens öfra section kunde med beqvämlighet åtkommas. VetAH 1820, s. 260. Sektionerna (på radiatorerna) äro upptill och nedtill förenade medelst höger- och vänstergängade nipplar. HufvudkatalSonesson 1920, 4: 89. (Seriekopplade centrifugal-)pumpar byggas i sektioner, hvarigenom den fördelen vinnes, att de efter önskan kunna förlängas. Därs. 5: 53. Vägghylla bestående av öppna och slutna sektioner. Form 1952, s. 159.
d) om var o. en av de avdelningar i vilka ett ämbetsverk l. ett företag l. en organisation l. dyl. är indelat resp. indelad (med hänsyn till olika arbetsuppgifter l. verksamhetsområden) l. i vilka medlemmarna av en kongress l. ett möte o. d. äro indelade (med hänsyn till olika ämnen l. huvudfrågor o. d. som kongressen osv. har att behandla). SP 1809, nr 19, s. 1. Liksom vid de båda föregående nordiska filologmötena .. fans äfven vid mötet i Stockholm .. (år 1886) en pedagogisk sektion. Verd. 1886, s. 171. Varje sektionschef (inom varuhuset) svarar inför företagsledningen för sin sektion. HandInd. 935 (1927). (Försvarets socialbyrå) skall .. vara organiserad på två sektioner, .. anställningssektionen .. och värnpliktshjälpssektionen. SFS 1946, s. 567. — jfr FACK-, PRESS-, REAL-SEKTION m. fl. — särsk. om underavdelning av fakultet vid universitet l. högskola; stundom äv. i överförd anv., om sektionssammanträde; förr äv. om fakultet (vid utländskt universitet). Medicinska sektionen wid Universitetet i Landshut. Polyfem V. 25: 2 (1812). Den filosofiska fakulteten vare .. fördelad i två sektioner, den humanistiska och den matematiskt-naturvetenskapliga. StatutUniv. 1876, § 53. Har vi sektion i dag? Östergren (1938). Humanistiska fakulteten .. Historisk-filosofiska sektionen. LUKatal. 1963, v.-t. s. 35.
e) (numera bl. i skildring av äldre l. utländska förh.) mil. om avdelning av ett truppförband (särsk. av en ammunitions- l. trängkolonn). Richardson Krigsv. 1: 102 (1738). Två sektioner bilda (i franska armén) en pluton, hvars styrka omvexlar från 60 man på fredsfot till 100 man på krigsfot och kommenderas af en kapten. Sylvan Vial 1: 36 (1863). Ammunitions- och trängkolonner delas i Sverige i sektioner, bestående af ett större eller mindre antal vagnar och förda af underofficerare eller korpraler. NF 14: 836 (1890).
f) mus. om var o. en av de instrumentgrupper (vanl. bestående av dels saxofoner o. träblåsinstrument, dels bleckblåsinstrument, dels slag-, knäpp- o. tangentinstrument) varav en orkester för modern dansmusik är sammansatt. Orkesterjourn. 1934, nr 5, s. 5. — jfr RYTM-, RÖR-, SAX-, SAXOFON-SEKTION.
g) (i vetenskapligt fackspr.) om avdelning i naturvetenskapligt system. Uppställningen af Familjer, Sectioner, Genera &c. (inom fjärilarnas ordning). VetAH 1816, s. 50. Skalbaggarne delas i 4 sectioner eller flockar efter Tarsledernas antal. Hartman Naturk. 241 (1836). SvUppslB 25: 335 (1935; om avdelning av undersläkte av växter).
h) om avdelning av framställning l. skrift l. bok l. tidning o. d. Halenius ConcGT Fört. 6 (1742). Historien om förloppet af denna täflan (mellan morer o. spanjorer) .. delar sig beqwämligast i twänne Sectioner, som särskilt föreställa Musulmännernas och de Christnas Regering. Eberhardt AllmH 3: 19 (1776). Skolordningens föreskrift i 1 Sektionen, 5 Kap. 1 och 3 § §. DA 1825, nr 18, s. 2. Den personella liggaren skall uppdelas i sektioner, en för varje territoriell församling inom staden. Varje sektion må, om så erfordras, ytterligare uppdelas i underavdelningar. SFS 1953, s. 579. Veckans nummer (av tidningen) i 2 sektioner. Se 1965, nr 18, s. 1.
(5 e) -BEFÄLHAVARE~00200. (numera bl. i skildring av äldre l. utländska förh.) jfr -chef 2. TrängbAnv. 35 (1885). —
(2, 5 d) -BERÄTTELSE. särsk. [jfr t. sektionsbericht] med. till 2; jfr -protokoll. SvLäkT 1935, s. 418. —
(5 d) -BESLUT. beslut fattat av en sektion; särsk. till 5 d slutet. SAOL (1900). Mot sektionsbeslutet reserverade sig följande språkprofessorer (osv.). Östergren (1938). —
-CHEF. chef för sektion.
1) till 5 d. FinBiogrHb. 795 (1897; vid finländska finansministeriet). SFS 1946, s. 568 (vid försvarets socialbyrå).
2) (numera bl. i skildring av äldre l. utländska förh.) mil. till 5 e. Nordensvan (o. Krusenstjerna) 2: 11 (1886; vid trängkolonn). —
(5 c) -DOCKA. (i fackspr.) flytdocka bestående av (tre) från varandra löstagbara sektioner. SohlmanSjölex. (1955). —
(3, 5) -FORM. särsk. (i fackspr.) till 3, om form hos sektion l. om form som ngt har i genomskärning. Fock 1Fys. 224 (1853). —
(2) -FYND. [jfr t. sektionsbefund] med. sammanfattande, om fakta som iakttagas vid obduktion, obduktionsfynd. SvLäkT 1935, s. 493. —
-FÖRESTÅNDARE~00200.
2) till 5 d: föreståndare för en sektion (av ett ämbetsverk l. företag o. d.). SvStatskal. 1937, s. 145 (vid riksarkivet). —
(5 d) -GEOLOG. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om geolog anställd vid sektion av Finlands geologiska undersökning. FinBiogrHb. 127 (1895). Wilskman Släktb. 1: 120 (1912). —
(5 g) -HYBRID. ärftl. hybrid mellan arter tillhörande olika sektioner av ett (större) släkte. SvVäxtförädl. 2: 804 (1951). —
(5) -INDELNING~020. indelning i sektioner; särsk.
(5 a, d) -INGENJÖR. ingenjör som är anställd vid l. förestår en sektion (av ett område l. ett ämbetsverk l. företag o. d.). Statskal. 1918, s. 470 (vid järnvägsstaten). SvYrkeslex. nr 592, s. 2 (1953; vid telegrafverket). —
(5 b) -KUBERA, -ing. skogsv. = -mäta. Stamveden uppskattades genom sektionskubering — i tvåmeterssektioner — inom och utanpå barken. LAHT 1917, s. 311. TNCPubl. 23: 15 (1954). —
(5 d) -LEDAMOT ~002, äv. ~200. ledamot av sektion (t. ex. av en förening). TT 1884, s. 23. särsk. till 5 d slutet. SFS 1916, s. 140. —
(3) -LINJE. (i fackspr.) linje genom vilken ett skärande plan lägges l. är lagt. Edlund ÅrsbVetA 1851, s. 50. —
(5 d) -LÄKARE. särsk. (förr) om läkare som förestod en sektion av ett fält- l. etappsjukhus. FörslReglSjukvFält 1889, s. 61. Bauer SvArmHäls. 107 (1924). —
-METOD.
2) skogsv. till 5 b: metod bestående i l. använd vid sektionsmätning. Kinman Guttenberg 74 (1890). —
(5 b) -MÄTA, -ning. skogsv. bestämma kubikmassan av (en stock l. ett träd på rot o. d.) gm att indela stocken osv. i sektioner vilkas kubikmassa beräknas gm att diametern på sektionens mitt multipliceras med sektionens längd, varefter resultaten summeras. 2NF 36: 1248 (1924). —
(5 c) -MÖBEL. möbel som består av löstagbara o. (på olika sätt) kombinerbara sektioner. SvD(A) 1949, nr 234, s. 12. —
(5 g) -NAMN. (i vetenskapligt fackspr.) namn på avdelning i naturvetenskapligt system. BotN 1868, s. 89. —
(5 d) -ORDFÖRANDE~0200. ordförande för en sektion (av en förening l. kongress o. d.). Form 1947, s. 184. —
(5 c) -PANNA. (i fackspr.) (värme- l. ång)panna som består av flera sektioner; jfr sektional-tubpanna. TT 1895, Allm. s. 138. —
(2, 5 d) -PROTOKOLL. särsk. [jfr t. sektionsprotokoll] med. till 2: obduktionsprotokoll. SvLäkT 1935, s. 418. —
-SNITT. [jfr t. sektionsschnitt]
2) skogsv. till 5 b: tvärsnitt (genom träd l. stock o. d.) i sektions mitt. Kinman Guttenberg 76 (1890). —
(5) -VARPNING. [jfr t. sektionsscheren] textil. varpning varvid garnet varpas i olika avsnitt l. sektioner, vilka sedan sammanföras o. bommas upp på en gemensam varpbom. HantvB I. 8. 2: 18 (1940). —
(5) -VIS. [jfr t. sektionsweise] i sektioner; i varje sektion för sig, sektion för sektion; i vissa l. spridda sektioner; särsk. till 5 a—d. Den gröfre grenveden .. kuberas sektionsvis på grund af längden och diametern på midten. Kinman Guttenberg 8 (1890). (Stora trämasse-)kokare .. kunna naturligtvis icke uppsättas annat än sektionsvis på verkstaden. TT 1899, Allm. s. 312. Östsidan av Lualabafloden .. är sektionsvis på en sträcka av hundratals kilometer fullkomligt översvämmad av (tsetse-)flugan. Eriksson Afr. 88 (1932). Distriktsföreningens styrelse skall väljas sektionsvis. TSvLärov. 1949, s. 132. —
Spalt S 1766 band 25, 1966