| Publicerad 1967 | Lämna synpunkter |
SENTERA saŋte4ra l. sen-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
1) (i fackspr.) med sinnena förnimma l. varsebliva (ngt); percipiera (ngt); äv. i p. pf. l. p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.; jfr SENSATION 1 a. Boström 3: 234 (1860; i p. pf.). Förståndet (utövar) äfven .. inflytande på det omedvetna förnimmandet, på senterandet. PedT 1900, s. 6. Självanalysen upptäcker (enl. Malebranche) att människan inte blott är ett senterande utan även ett rationellt tänkande väsen. Aspelin TankVäg. 2: 69 (1958). jfr: Sentera .. (dvs.) mottaga intryck. Pfeiffer (1837).
2) (numera bl. tillf.; se dock slutet) gm känslolivet l. (det högre) medvetandet uppfatta l. uppleva l. förnimma (ngt), känna (ngt); äv. övergående i bet.: (känslomässigt l. intellektuellt) inse (ngt), förstå l. begripa (ngt l. ngn); äv. utan obj.; äv. i p. pf. l. p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv. SvLittTidskr. 1958, s. 188 (1763; utan obj.). Jag (är) öfvertygad att ingen Menniska rätt senterar honom (dvs. Novalis) ty den vore säkert sqvatt galen. JAHazelius (1817) i 3Saml. 9: 186; jfr slutet. Statsförfattningen (bör) ej .. förändras förhastadt och obetänksamt, d. v. s. .. utan en både senterad och insedd practisk nödvändighet. Boström Statsl. 48 (1859). Hur föga .. (lärjungarna) sentera artolikheten mellan (de av läraren markerade) felen, framgår af den tabell öfver egna och kamraternas fel som man ibland hos en och annan finner på permen till deras stilböcker. PedT 1891, s. 379. Sankterar ni? Sankterar ni, gossar, huru skönt det är? Lagergren Minn. 1: 301 (1922; angivet ss. yttrat av en latinlektor c. 1868 vid läsning av Æneiden); jfr slutet. särsk. (fullt br.) med gillande l. uppskattning l. förtjusning o. d. uppfatta l. uppleva l. förnimma l. känna (ngt); gilla l. uppskatta l. sätta värde på (ngn l. ngt). Rademine Knigge 1: 72 (1804). Sjelfve Hjortsberg är så fransosierad att han ej senterar Hamlet. CFDahlgren (1826) hos Thomander TankLöj. 153. Adelsköld Dagsv. 2: 257 (1900; i p. pr.). Jag senterade repliken, hela mannen, det var kultur över honom och även för mitt flickpsyke något betvingande. Kræmer Brantings 153 (1939).
Spalt S 1931 band 25, 1967