| Publicerad 1967 | Lämna synpunkter |
SERVIL servi4l, adj. -are. adv. -T. Anm. Ordet användes i RP 9: 453 (1642) i n. sg. i formen servile (i bet. 1), sannol. att uppfatta ss. citatord från fr. l. lat.
1) (†) som tillkommer slavar; förödmjukande. RARP V. 1: 27 (1652). En Romersk Medborgares fri- och rättighet bestod (bl. a.) däruti, at .. wara fri för corporelt och servilt straff. Eberhardt AllmH 2: 359 (1768). Nordström Samh. 1: 193 (1839).
2) på ett slaviskt l. ovärdigt sätt l. i överdriven grad underdånig l. ödmjuk (särsk. mot överordnad l. makthavande o. d.); krypande, mjuk i ryggen (se MJUK 1 d slutet); fjäskande (se FJÄSKA 3); äv. om ngt sakligt, särsk. sätt l. sinnelag o. d.: som präglas av ovärdig l. överdriven underdånighet l. ödmjukhet l. av kryperi l. fjäsk; jfr DEVOT 2, DEVUERAD. En servil hovman. Ett servilt sinnelag. Om Ryszlandh är I gemeen att Observera l. Att Nationen är Servil, men derhoos högdtdragande, och aff mycket stoora inbillningar. Palmquist ObsRyszl. 3 (1674). (Turkarna) weeta (varken) siunga eller dantza, utan gå allenast i een ring. .. Härwijd hafwa de icke mehr änn 3 melodier, hwilka lijkwäll äro mehr melancholiske, eller rättare sagdt servile, änn lustige. KKD 5: 282 (1711). En fråga (till mig själv): har jag alltid varit hvad man kallar devuerad, som i sednare tider kallas servil, och hvilket förebrås embetsmän utan undantag samt alla förmodade konservativa? Wingård Minn. 9: 110 (1848); jfr b. (Boern) älskar sitt land och är stolt över det. Han är aldrig servil utan känner sitt värde som människa. RisebergaB 215 (1931). Å, det där Uppsala är odrägligt. En liten trång krets av servilt gläfsande konservativa studentvalpar. Krusenstjerna Pahlen 3: 57 (1931). Kjellgren Smar. 55 (1939; om leende). — särsk.
a) i uttr. servil för ngt, underdånig mot ngt. Säkert finnes ingen bättre medborgare än den, som är liberal mot andras meningar och servil för egna pligter. Valerius 2: 258 (1840); jfr b.
b) [jfr motsv. anv. i t.; efter motsv. anv. i span.] (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) övergående i bet.: reaktionär l. konservativ (o. absolutistisk); dels om person l. idé o. d., dels i pl. best. i substantivisk anv., särsk. ss. (av de liberala given) beteckning på politiskt parti (l. politisk falang) utgörande liberalismens (absolutistiskt inriktade) motståndare under 1800-talets första hälft. Att de så kallade Liberalas theori .. gent leder till despotismen, och de så kallade Servilas deremot .. kan föra till frihetens högsta sjelfsvåld, är .. en sats, som (osv.). Geijer I. 1: 8 (1818). SC 1: 647 (1820; om spanska förh.). Visserligen drifves mycket ofog med de så kallade liberala Ideerna, .. men så bör man ej heller förgäta att med de servila bedrifves idel nedrighet. Tegnér Brev 3: 72 (1824). Att .. (liberalerna) dagligen uppfriska de servila med ett och annat spe- och stickord. Livijn 2: 292 (1834). SvLittH 2: 339 (1919; om förh. på 1820-talet).
3) (†) i fråga om översättning l. vetenskapligt författarskap, med tanke på sättet att följa original resp. föregångare l. föregångsverk: slavisk; anträffat bl. ss. adv. Rec. (synes ha) ganska trångt inskränkt sig till en enkel pröfning, huruvida författ. (dvs. C. J. Hartman) servilt följt v. Linné, eller i hvad mån han från honom vågat afvika. SvLitTidn. 1820, Bih. sp. 106. SvLittFT 1834, sp. 830 (i fråga om översättning).
4) [jfr nylat. lit(t)eræ serviles, pl.] (†) i uttr. servil bokstav, = SERVIL-BOKSTAV; anträffat bl. i pl. Thorberg ÖsterlSpr. 25 (1785).
1) till 2; om förhållandet att vara servil, servilt uppträdande l. handlande, kryperi (jfr servilitet 1); särsk. om (politisk inställning präglad av) servilt uppträdande inför l. kryperi för de(n) styrande; förr äv. liktydigt med: reaktionär l. konservativ (o. absolutistisk) inställning, motsatt: liberalism (jfr servil 2 b o. servilist). SC 1: 647 (1820; om spanska förh.). Att J(ärta) i sin själs innersta afskyr och föraktar servilismen, derföre ansvarar mig hela hans politiska lefnad, hans hufvud, hans redlighet. Tegnér Brev 3: 72 (1824). (Gm att aldrig uttala klander mot regeringen) hafva alla konservativa tidningar fått i allmänhetens ögon .. ett visst rykte för servilism. HT 1910, s. 135 (1852). Servilism .. (dvs.) slafviskhet, kryperi; äfven .. Absolutism. Dalin (1871). Ynkligheten i utrikespolitiken med ohöljd servilism gentemot ”storheterna” ute i världspolitiken. Wendt IndDos. 33 (1922). Staf PolisvSthm 59 (1950).
2) (mera tillf.) i utvidgad anv., om okritiskt fasthållande vid l. följande av dogmer. Teologi är dogmatisk servilism på vetenskapens område. NordRevy 1895, s. 536. —
SERVILIST, m. [jfr servilism] (†) person som har en reaktionär l. konservativ (o. absolutistisk) politisk inställning; jfr servil 2 b. Rydqvist (1833) i 3SAH LVII. 3: 154. —
SERVILITET1004 l. 0104, r. l. f. [jfr d. servilitet, t. servilität, eng. servility, fr. servilité]
1) till 2; om egenskapen l. förhållandet att vara servil, kryperi; servil(t) sinne l. väsen l. läggning; jfr servilism 1. Gynther ConvHlex. (1848). En supplik från general Sarrazin, tillställd Napoleon .. dryper av servilitet. HT 1929, s. 160. Nyberg i 3SAH LXII. 2: 182 (1951). särsk. (†) om konstitutionellt stadgad avhängighet l. bundenhet. (Den spanske) Konungens (liberala) servilitet i fråga om lagstiftningen, då han mot ett af Cortez 3 gånger förnyadt lagförslag ej mera har veto .., fullbordar (osv.). Geijer I. 4: 173 (1822).
Spalt S 2012 band 25, 1967