Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SILJA, sbst.1, l. SELJA, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or (StallRSthm, JErici) l. -er (GripshR 1585, s. 180, KlädkamRSthm 1630 A, s. 154 a).
Ordformer
(seelia 1538. seelie c. 1580. selie 1563 (: sametz selie). selja (-l(l)ia) 1543—c. 1755. selje- i ssgr 1745 (: seljehorn)—1785 (: selje-horn). silja (-lg-, -li-, -lli-, -llj-) 1571—1873. sÿlier, pl. 1629)
Etymologi
[sv. dial. silja, selja, selj; jfr nor. dial. silja; till (stammen i) SELE, sbst.2 — Jfr SILJA, sbst.2]
(†) bröstrem, brösta; äv.: bogträ, loka; äv.: sele, seltyg; äv. mer l. mindre bildl. (jfr SELE, sbst.2 1 d). VarRerV 36 (1538). Puth Selar 5 (,) Sellior vthen puther 2. StallRSthm 1580—81, s. 106. At .. (israeliterna) aff Hedningarna offta woro vndertryckte, huilke .. them j oket och silior spent. JErici Psalt. 188 b (1604). Klädhe till vnderfoor till sex st(ycke)r sillier till sex st(ycke)r häster. KlädkamRSthm 1630 A, s. 154 a. Man åger .. (i Hälsingl.) allenast 1 (häst), hwilken på ingen dag, hela wintern öf(we)r får wara ledig selan och seljan. Broman Glys. 3: 63 (c. 1730). (T.) Kummet-ketten .. (sv.) then kedia, som går ifrån seljan, och håller wagnstången uppe. Lind 1: 184 (1738). Man giör skilnad på, hwilken sela som åstundas, neml. den med selia eller loka, som ock kallas Bogsela, den af trä eller af bast. Rothof 28 (1762). Cavallin 1: 732 (1873). — jfr HÄST-SILJA.
Ssgr (†): SILJE-HORN. [jfr t. kummethorn] bogträ, loka. Möller (1745: selje-horn; under attelle). Möller 2: 176 (1785: seljehorn). —
-MAKARE. [jfr t. kummetmacher] person som yrkesmässigt tillverkar lokor; äv.: selmakare. Möller (1745, 1755: seljemakare; under bourrelier). Lind (1749: selje-makare; under kummetmacher). —
-RING. vid brösta fäst dragring. StallRSthm 1571, s. 20. —
-SELE. bröstsele. BoupptRasbo 1756.

 

Spalt S 2344 band 25, 1967

Webbansvarig