| Publicerad 1967 | Lämna synpunkter |
SIMPLICITET sim1plisite4t l. 0104, r. l. f.; best. -en; pl. -er; förr äv. SIMPLICITÉ, r. l. f.
1) (†) om egenskapen att vara en l. enhetlig; odelbarhet; jfr SIMPEL, adj. 1. Lagerbring HistLit. 306 (1748). Desse osynliga, fulkomligen hårda och oombyteliga particlar .., hvilka i sin renhet och simplicitet finnas i alt vatten, äro just de samma som utgöra de solidare kroppars grundämne. Wallerius Tank. 46 (1776).
2) (numera bl. mera tillf.) om egenskapen att vara enkel o. okomplicerad i sin byggnad l. struktur l. form l. beskaffenhet l. innebörd o. d., enkelhet; särsk.: stilrenhet l. strikthet l. stramhet; stundom svårt att skilja från 3 o. 4; jfr SIMPEL, adj. 4, o. SIMPELHET 1. Hr Sandberg .. hölt före, at ju mera man i tungomålet kunde följa simpliciteten efter, ju bättre vore det. VetAP 1: 19 (1739). Man felar ofelbart, när man .. mera följer modets nyck än smaken, hellre öfverlastar med sirater, än iakttager en ädel simplicitet. Linnerhielm 2Br. 8 (1803, 1806). De stora enkla tonerna (från psalmsången), hvars heliga simplicitet och andäktiga djup våra kompositörer ej mer kunna återgifva, vaggade stilla och majestätiskt hitöfver. LStenbäck (1837) hos Aspelin Stenbäck 125. (Rådhuset i Narva) har .. fått en karaktär, som vi känna igen från Sverige — en förening av simplicitet och grandezza, som kännetecknar vår egen karolinska byggnadskonst 2SvKulturb. 1—2: 314 (1934).
3) (numera bl. mera tillf.) rättframhet, troskyldighet, oförställdhet, oskuld, naivitet; äv. övergående i bet.: olärdhet l. okunnighet, enfald; förr äv. konkret, om olärd l. enfaldig person; stundom svårt att skilja från 2 o. 4; jfr SIMPEL, adj. 7, o. SIMPELHET 2. Schück VittA 1: 257 (i handl. fr. 1666). Att, med utsigter att sjelf (om hon ensam åt av ”kunskapens äpple”) oupphörligt fortskrida i upplysning, i bildning och vetande, nödgas tänka sig vid sin sida såsom följeslagare genom tiderna en sådan simplicitet som .. (Adam), föreföll .. (Eva) naturligtvis högst skrämmande. Runeberg ESkr. 1: 206 (c. 1835). BonnierLittH 4: 50 (1930).
4) (numera bl. tillf.) alldaglighet; anspråkslöshet; enkelhet (se d. o. 3 c); naturlighet; äv. övergående i bet.: ursprunglighet, primitivitet; äv. konkret, om ngt som hör samman med den enkla, okonstlade vardagsmänniskan; stundom svårt att skilja från 2 o. 3; jfr SIMPEL, adj. 8, o. SIMPELHET 3. Lagerbring 1Hist. 2: 719 (1773). Ehrensvärd (SVS) 1: 164 (1783; konkret). Det vore ganska oförnuftigt at vilja reducera Lefnads-sättet til den gamla Skägg-åldrens simplicitet. Lanærus Försök 37 (1788). Intet krus, .. ingen grannlåt i matlagning vill jag blifva mottagen med ..: all simplicitet är det som ni skola lofva mig. BGjörwell (1791) i MoB 2: 8. Mig föreföll .. (biskop Lehnberg) som en man, som är stor nog att visa sig för hvarje menniska i sin hvardagsdrägt, och som i denna drägt är full af simplicité, behag och geni. Geijer I. 1: XVIII (1804).
Spalt S 2513 band 25, 1967