Publicerad 1967 | Lämna synpunkter |
SINK siŋ4k, sbst.1, n.; best. -et.
dröjsmål, söl; försening; jfr SINKA, sbst.1 1. (Sv.) Sink, .. (dvs.) drögsmål, (lat.) Tardatio. Schultze Ordb. 4080 (c. 1755). För de blivande läkarna kan den berömda akademiska friheten endast medföra onödigt sink. UNT 1929, nr 10141, s. 7. Ahlin Markn. 202 (1957).
Spalt S 2556 band 25, 1967