Publicerad 1968   Lämna synpunkter
SITS sit4s, sbst.2, r. l. m. (HusgKamRSthm 1770, s. 475, osv.), äv. n. (Tersmeden Mem. 4: 239 (1765), Östergren (1938)); best. -en resp. -et; pl. (om olika slag, förr möjl. äv. att hänföra till sg. sitser) -er; förr äv. SITSER (jfr si’tser-cattu’n Weste), sbst.; pl. möjl. = (se ovan).
Ordformer
(chits 1815—1927. chitser (-tz-), pl. 1784—1833. sets 1778—1856. sirts 1886—1927. sits (ci-, -tts, -tz) 1741 osv. sitser (-tz-), sg. c. 1750 (möjl. pl.), 1771—1823. sitser (-ttz-, -tz-), pl. 1751 osv. sitser- (ci-, -tz-) i ssgr 1749 (: Sitsergarn)— 1885 (: sitserkattun). zits (-tz) 1734—1871. zitser (-tz-), pl. 1739—1833. zittcer- i ssg 1778 (: Zittcer Cattun))
Etymologi
[jfr d. sirts, holl. sits, t. zitz, eng. chintz (av chints, pl. av ä. eng. chint), fr. chint(e), chite; ytterst av indiskt urspr. (jfr hindustani chīṇt, marathi chīt) o. sammanhörande med sanskr. citraḥ, fläckig, brokig; till sv. har ordet sannol. väsentligen kommit från holl. o. t.; formen sirts beror möjl. på anslutning till SARS; formen sitser beror sannol. på anslutning till andra tygnamn på -er, t. ex. kyper (se KYPERT), MACKEJER, MYNSTER, sbst.2; möjl. har formen uppkommit i ssgr (efter mönster av sådana ord som DANZIGER-RASK, ULMER-BYXOR o. ULMER-DUK) o. sedermera lösgjorts (jfr STETTINER ss. tygnamn vid sidan av STETTINER-KLÄDE). — Jfr SÄTER, ett slags tyg]
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) ett slags fint (glansat l. icke glansat), vanl. mönstrat (i sht blommigt) bomullstyg (urspr. ostindiskt o. med handmålat l. tryckt mönster, sedermera fabrikstillverkat i Europa o. med tryckt mönster), numera närmast motsvarat av chintz (med glansad yta) l. kretong (med icke glansad yta); jfr KATTUN 2, PERKAL. (Det är förbjudet att införa) näsdukar af Bomulls Läreft, Zitz samt finare och gröfre Cattuner. FörordnUtrVar. 1734, s. A 2 b. Lärfter, trÿckte i Götheborg, bestående af 440 alnar Zits med grön bottn (osv.). HusgKamRSthm 1762, s. 481. Vår egen säng, en tombeau af ostindiskt zits med blå sidensnören. Tersmeden Mem. 4: 239 (1765). Vanligen är .. (kattun) tryckt i brokigt färgade mönster och kallas då ofta sirts, vilket namn emellertid även användes på enfärgade kattuner. Kjellin 562 (1927). — jfr KATTUN-, MÖBEL-SITS.
2) [sannol. elliptiskt för SITS-FASON l. ett icke anträffat SITS-TAPET; jfr holl. sitspapier, papper med tryckt mönster av det för sits (i bet. 1) kännetecknande slaget] (†) om (typ av) papperstapet med tryckt mönster av det för sits (i bet. 1) kännetecknande slaget. HusgKamRSthm 1762, s. 529. Pappers Tapeter .. 30 wåder Ordinarie Sits. Därs. 1763, s. 593. Pappers Tapeter af Sitzer med spetsar. Därs. 1771, s. 615.
Ssgr (till 1; utom i -blomma o. -blomster numera bl. i skildring av ä. förh.): A: SITS-BLOMMA. [de hithörande växternas blommor likna de blommor som ofta förekommo ss. mönster på sits; jfr d. kattunblomst] (numera föga br.) bot. (växt av) det i Chile inhemska (i Sv. i trädgårdar odlade) släktet Schizanthus R. et P., fjärilsblomster. Lilja FlOdlVext. 4 (1839). Svensson Kulturv. 451 (1893). —
-BLOMSTER. (numera föga br.) bot. = -blomma. HbTrädg. 6: 213 (1876). Hylander PrydnV 99 (1948; med hänv. till fjärilsblomster). —
-FASON. (sits- 1756—1772. sitses- 1763) (†) stil l. typ som är kännetecknande för sits; äv. om mönster (i sht för tapeter) av det för sits kännetecknande slaget; jfr fason 2, 3. HusgKamRSthm 1756—57, s. 602. 88 alnar Pappers Tapeter, fin sitts Facon. Därs. 1770, s. 230. Beklädning af .. pappers Tapeter .. 1 dito med Sittsfacon. Därs. 1772, s. 97. 29. 1/2. al(na)r Tryckt lärft af Sits façon. HdlÅgerupArk. 1772. —
-FODER. jfr foder, sbst.2 4. BoupptVäxjö 1817. —
-FODRAD, p. adj. Östergren (1938). —
-FÖRKLÄDE~020. BoupptVäxjö 1782 (i handl. fr. 1781). —
-GARDIN. (sits- 1788 osv. sitser- c. 1815) BoupptVäxjö 1788. —
-KATTUN. (sits- 1755—1815. sitse- 1793. sitser- 1778—1885) [jfr t. zitzkattun] (†) sits. ÅgerupArk. Bouppt. 1755. Schulthess (1885). jfr: 62 al(na)r åtskillige slagz Cathuner 12 1/2 al(na)r finare eller Sitz D°. BoupptVäxjö 1741. —
-KATTUN-LÄRFT. (†) sits. HusgKamRSthm 1771, s. 555, 557. —
-KJOL, äv. -KJORTEL. BoupptVäxjö 1798. —
-KLÄDD, p. adj. Hedenstierna FruW 60 (1890; om emma). —
-KLÄNNING. (sits- 1799 osv. sitses- 1822) BoupptVäxjö 1799 (: Sitts klädning). —
-KOFTA, förr äv. -KOFT. (sits- 1799 osv. sitser- 1775—c. 1785) kofta (se d. o. 3) av sits. CIHallman 54 (1775). —
-LIVKOFTA. (†) = -kofta. BoupptVäxjö 1765. —
-LÄRFT. (†) sits. Sitz eller Cattun lärefft. HusgKamRSthm 1770, s. 427; möjl. icke ssg. DA 1771, nr 31, s. 4. —
-MÖBEL. möbel klädd med sits. James FruDeM 187 (1893). —
-NATTROCK~02 l. ~20. (sits- 1755 osv. sitser- 1807—c. 1815) ÅgerupArk. Bouppt. 1755. —
-PAULUN. (sitser- 1786, 1790) jfr -säng. Bellman 1: 226 (1786, 1790). —
-SÄNG. (sitser- 1758) säng med omhängen o. d. av sits. PT 1758, nr 48, s. 4. —
-SÄNGTÄCKE~020. (sits- 1750 osv. sitses- 1807) ÅgerupArk. Bouppt. 1750. —
-TÄCKE. BoupptVäxjö 1772. —
-ÖVERDRAG~002, äv. ~200. BoupptVäxjö 1811 (till stolar).
B (†): SITSE-KATTUN, se A.
C (†): SITSER-GARDIN, se A. —
-GARN. [anledningen till benämningen är möjl. att garnet användes vid brodering av mönster av det för sits kännetecknande slaget] ett slags brodergarn. Qwinfolk .. måga .. äga Frihet, at til salu hålla .. (bl. a.) Bomulls- och Sitsergarn. PH 4: 2895 (1749). Wacklin Minn. 2: 38 (1844; om förh. 1808). —
-KATTUN, -KOFTA, -NATTROCK, -PAULUN, -SÄNG, se A.
D (†): SITSES-FASON, -KLÄNNING, -SÄNGTÄCKE, se A.

 

Spalt S 2712 band 25, 1968

Webbansvarig