Publicerad 1968 | Lämna synpunkter |
SITTRA sit3ra2, sbst.2, r. l. f., förr möjl. äv. m.; best. -an; pl. -or (Rajalin Skiepzb. Kk 4 b (1730) osv.) ((†) -ar Rålamb 10: 33 (1691: Slag Citrar), Därs. 43).
(i fråga om träfartyg)
1) i den ena av de båda spantringarna i fast helspant: vartdera av de timmer som mötas mitt på kölen (l. gå till var sin sida av kölen) o. som (till en del av sin längd) ligga intill (den i den andra spantringen ingående) bottenstocken; äv. om motsv. timmer i halvspant. Rålamb 10: 34 bis (1691). Båtnståckarne Sidhugges til .. 14 tum Sittrorne och första uplängan do til .. 13 tum. Hammar FartygOstIndComp. 55 (i handl. fr. c. 1770). Zittrorna vid ändarne (dvs. i halvspant), som äfven kallas halftimmer. Uggla Skeppsb. SvFrLex. 48 (1856). I .. zittreringen .. sitta nederst zittrorna, som vanligen mötas midt på kölen, men stundom stanna på hvar sin sida om densamma. Witt Skeppsb. 57 (1857). Nilsson Skeppsb. 168 (1932).
2) om vissa timmer avsedda att förstärka skrovets insida; anträffat bl. ss. senare led i ssgr; jfr KATTSPÅR-, SLAG-SITTRA.
-STÖD. i halvspant: stöd för sittra (vilket består av en över resningen anbragt kloss på vilken sittrans nedre ända vilar). Ramsten o. Stenfelt 407 (1917). —
B (numera mindre br.): SITTRE-RING, se A.
Spalt S 2777 band 25, 1968