Publicerad 1968 | Lämna synpunkter |
SITTVER sit4ver l. ZITTVER sit4ver l. tsit4ver, r. l. m.; best. -n; äv. SIFFER, sbst.2 (numera bl. ngn gg vard., ss. ssgsförled SIFFER- sif3er~), r. l. m.; äv. (numera föga br.) ZEDOARIA se1dωa4ria l. sed1-, l. -oa4-, l. tse1– l. tsed1-, l. 10302, r. l. f.; best. -an; pl. (†) -ier (Dalin 2: 720 (1855; om växter)); äv. ZEDOAR (numera bl., föga br., ss. ssgsförled ZEDOAR- se1dωa3r~ l. sed1-, l. -oa3-, l. tse1– l. tsed1-), r. l. m.? l. f.?; förr äv. SEDEFÄR l. SEDEFER l. SEDFÄR l. SETFER l. SITFER (jfr zi´tfer Weste) l. SÖTEFÄR l. SÖTFÄR l. SÖTFER, r. l. m., l. SEDEFÄRA l. SEDEFERA l. SETEFÄRA l. SETFÄRA l. SIDFÄRA l. SÖTEFÄRA l. SÖTFÄRA, r. l. f., ss. ssgsförled äv. SITFÄRS- (jfr si’ttfärrsròt Dalin).
1) (drog av) sittverrot; förr äv. om (jordstam o. d. av) vissa med sittverrot besläktade växter (särsk. om den ostindiska växten Kaempferia galanga Lin., vars rot äv. haft medicinsk anv.); numera företrädesvis ss. förled i ssgr. VaruhusR 1540. Zedefär håller man j Munnen när man går på misstenckte Platzer, så skadher Pestilentzien icke så lättelighen. Berchelt PestOrs. F 4 b (1589). Weste 2: 1823 (1807; om Kaempferia galanga). Zittver, (Kaempferia rotunda L.), hvaraf den långa och den runda kommer från Madagascar och flera orter i Ostindien samt brukas i medicin. Synnerberg 2: 164 (1815). Rotstock af .. Curcuma zedoaria, sittver (odlad i Ostindien) .. (användes ss.) exciterande läkemedel. Fries SystBot. 181 (1891). Hoppe 672 (1927).
2) [drogens lukt erinrar om lukten av sittverrot] ss. förled i ssgr betecknande drog bestående av torkade blomkorgar av halvbusken Artemisia cina Berg.
-VIN. (-fära- 1642. -färe- 1642) [jfr t. zitwerwein] vin tillsatt med sittverrot (o. åtskilliga andra ämnen, bl. a. kanel, ingefära o. peppar). Månsson Åderlåt. 156, 157 (1642).
B (†): SEDEFÄRE-VIN, se A.
C: SITTVER-ESSENS. (sittver- 1739. sittvers- 1739) (†) gm skakning med sprit berett utdrag av sittverrot. ApotT 1739, s. 26 (: Sötfärs-Eszentz). Därs. H 1 b (: Sötfär Eszentz). —
-FRÖ. (sedefära- c. 1645 (: Sitferafrö). sittver- 1557 osv. sittvers- 1578—1762. zedoar- 1932) [jfr t. zitwersame(n)]
2) (numera föga br.) till 2: i sht förr använd drog bestående av torkade blomkorgar av den i Västturkestan växande halvbusken Artemisia cina Berg., maskfrö. TullbSthm 23/5 1557 (: Sepper fröö). Krook Handköpsben. 131 (1951: Sifferfrö). —
-OLJA. [jfr t. zitweröl] (i fackspr.) flyktig olja som gm destillation erhålles ur sittverrot. ApotT 1698, s. 55 (: Söötfäärollia). —
-ROT (Anm. Dalin anför ordet under formen sitfärsrot o. anger uttalet si´ttfärrsròt; jfr Kock Akc. 2: 134 (1884)). (sittver- 1686 osv. sittvers- 1628—1884. zedoar- 1932. zedoaria- 1815—1871. zedoarie- 1765) [jfr nor. zedoarrot, t. zitwerwurzel, zedoar(ia)wurzel] om (den i sht förr inom medicinen använda jordstammen av) den i södra Asien o. på Madagaskar odlade växten Curcuma zedoaria Rosc. Månsson Ört. 13 (1628). —
(2) -SAT, f.? (-saat 1902. -satt 1571—1581) [jfr mlt. sedewersāt (lt. sever(n)saad, sevesaat), t. zitwersaat; senare ssgsleden av lt. l. t. saat (se sådor)] (†) = -frö 2. TullbSthm 9/5 1571 (: Zedefär satt). Lindgren Läkem. 83 (1902: Zittwen-Saat). —
-SPIRITUS. (†) gm destillation med sprit berett utdrag av sittverrot. ApotT 1698, s. Q 3 b (: Söthfär Spiritus). Därs. 1739, s. H 1 b (: Sötfär Spiritus). —
-VATTEN. (sittver- 1698—1739. sittvers- 1623) [jfr t. zitwerwasser] (†) gm destillation med vatten berett utdrag av sittverrot. L. Paulinus Gothus Pest. 76 a (1623). ApotT 1739, s. 8 (: Sötfähr-watn).
D (†): SITTVERS-ESSENS, -FRÖ, -ROT, -VATTEN, se C. —
-VÄXT. (sittvers- 1816. zedoarie- 1816) växten Curcuma zedoaria Rosc., sittverrot. Olja destill(erad) af Zedoarie eller Sötfärswäxten. SPF 1816, s. 228.
E (föga br.): ZEDOAR-FRÖ, -ROT, se C.
F (numera föga br.): ZEDOARIA-ROT, se C.
G (†): ZEDOARIE-ROT, se C. —
-VÄXT, se D.
Spalt S 2778 band 25, 1968