SIXT sik4st, r. l. f.; best. -en; pl. (tillf.) -er.
Etymologi
[jfr eng. sixte; av fr. sixte, av uttr. innehållande ä. fr. siste, sixte, sjätte, av lat. sexta (se SEXTA); eg.: det sjätte vapenläget, den sjätte paraden (jfr PRIM, sbst.2, m. fl.)]
fäktn. vapenläge l. parad varvid hand (med naglarna uppåt) o. vapen (med spetsen något högre än handen) äro förda utåt o. framåt (så att skydd för yttre, höga linjen ernås). Balck Idr. 3: 429 (1888). 2SvUppslB (1953).
Ssgr (fäktn.): SIXT-ENGAGEMANG. engagemang med den engagerandes hand o. vapen i sixtläge. TGymn. 6: 752 (1908). —
-LÄGE. om hands o. vapens läge vid sixt. IdrB 8: 74 (1910). —
Spalt S 2787 band 25, 1968
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se