| Publicerad 1968 | Lämna synpunkter |
SJUKNA ʃɯ3kna2 (LoW (1899, 1911) anger äv. uttal med kort vokal i första stavelsen, i uppl. 1889 betecknat ss. ”hvard.”; jfr Linder Regl. 31 (1886)), v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
angripas av sjukdom (se d. o. 1), bli sjuk, insjukna. Att vårt (krigs-)folk mykit siuchner och bortdör. G1R 26: 154 (1556). När Drinckaren siuknar och Narren blijr arm, så ähret vthe medh bådha. Grubb 581 (1665). Den Boskap, som siuknar, bör genast skiljas ifrån den friska, och på marken icke utsläppas. PH 5: 2940 (1750). Caffe skylle man ej, at folket sjuknar i Landet. Nicander GSann. 143 (1767). Vi ge i morgon en stor middag, men kokerskan har sjuknat. Blanche PolK 11 (1850). Knäpper, knarrar eller knakar det i väggar och möbler, där någon ligger sjuk, kommer denne snart att dö, och om ingen sjuk där finnes, så sjuknar och dör någon snart. Hagberg DödGäst. 29 (1937). Han hade sjuknat efter en övning på Volontärskolan. Moberg DinStund 168 (1963). — jfr AV-, IN-, NED-, TILL-SJUKNA. — särsk.
a) i uttr. sjukna i, förr äv. av (en sjukdom), insjukna i (en sjukdom). I de naturliga (kopporna) sjuknar ofta et barn, när andra smittor och sjukdomar skämt vätskorna, uplöst blodet osv. Bäck PVetA 1764, s. 42. Konungen sjuknade hastigt kl. 9 f. m. af hæmoroidal colique. HH XXV. 2: 81 (1809). Han har just sjuknat i difteri och förts till sjukhus. Östergren (1938).
b) (†) i uttr. sjukna sin kos, insjukna o. därigm bli oduglig till tjänst; jfr KOSA, sbst.2 II 2. Är befahrandes, at (krigs-)folcket, så frampt de .. icke snart blifve undsatte (med strumpor o. skor), meste partten sin koos siukne, effter på dessa ortter svåra .. sumpicht är. OxBr. 1: 166 (1621).
c) om växt(del); jfr SJUK 1 j. Trän siukna antingen af jordmonens förmyckna wätska eller torcka. Ahlich 179 (1722). Lombardisk Poppel .. bör .. få växa obehindrad; ty af qvistning sjukna de och dö bort. VetAH 1798, s. 66. Stella .. en medeltidig (potatis-)sort. .. Sjuknar lätt. LAHT 1906, s. 124. jfr EFTER-SJUKNA.
d) (i sht i vitter stil) oeg. l. bildl.; särsk. dels (i sht med personligt subj.) övergående i bet.: bli matt l. svag l. plågad l. orolig o. d., dels (med sakligt subj.) övergående i bet.: försvagas l. förtvina l. skadas l. förstöras l. bli skämd o. d. Wenner som han (dvs. den döde) haft? Them iagh uti en Dwala / Sijr siukna utaff Sorgs förmykne Öfwerflödh. Lucidor (SVS) 272 (1672). (När människan avviker från det högsta goda) siuknar sinnet, och kommer utur sin naturliga ställning, äfwen som magnet-nålen, som intet för kan bli stilla stående, innan han fått wända sig åt Nordpolen. Hoffmann Förnöjs. 36 (1752). Vänskap sjuknar strax hvar misstro inne är. Liljestråle Fid. P 3 a (1797). Der floden krökte .. sjuknade vattnet om sommaren, bubblade gulsvart och fläckigt af fett och drog ner de bundna båtarna i dyn. Hallström Purpur 6 (1895). Slipade glas sjukna lättare än oslipade. SvSlöjdFT 1905, nr 1, s. 20; jfr SJUK 9 b. Det hjärta som ingen vårdar / det sjuknar i livets rot och kan / ej savas på nytt om våren. Bergman TrAllt 17 (1931). särsk.
α) om samvete: bli sjuk (se d. o. 5). Rydberg Frib. 102 (1877). (När rätten undertryckes) vacklar allt, samvetena sjukna, laglöshet och näfrätt tillgripas af partien. GHT 1898, nr 252 A, s. 3.
β) (numera föga br.) om finanser: bli svag l. usel; jfr SJUK 6 a. Min hälsa tiltager, och mina financer sjukna. Lidner (SVS) 3: 527 (1792).
SJUKNA BORT10 4. (i vitter stil, numera föga br.) bildl.: sjukna (se d. o. d) o. försvinna l. gå under, förtvina l. dyl. För .. (Herbert) hade den gamla tron (dvs. den positivistiska naturalismen) som haft starka sociala intressen, bara sjuknat bort, utan att först lämna annat än trötthet efter sig. Hallström Våren 16 (1898). Af lidelse vår lycka sjuknar bort. Vetterlund Sommar 55 (1911). —
SJUKNA IN10 4. (numera bl. mera tillf.) insjukna, bli sjuk; äv. oeg. l. bildl. (jfr sjukna d). Nordforss (1805). Det stackars hjertat knappt har frisknat till / Från stolthet, förr’n det sjuknar in i kärlek. Dahlgren Moreto 107 (1873). Dagen efter det jag sjuknat in. Jensen Hudson FjärrL 7 (1925). jfr insjukna. —
SJUKNA NED10 4. (numera knappast br.) insjukna. Nordforss (1805). Palmstjerna Snapph. 3: 69 (1831). Auerbach (1913). jfr nedsjukna. —
Spalt S 2879 band 25, 1968