Publicerad 1969 Lämna synpunkter SKAG ska4g, sbst.1, n.; best. -et; pl. =. Etymologi [sv. dial. skag; sannol. till samma stam som föreligger i SKAGE o. med en urspr. bet.: ngt ut- l. framskjutande] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) = SKAK, sbst.1 NVedboDomb. Sommart. 1740, § 76. Spalt S 3344 band 25, 1969 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se