Publicerad 1970   Lämna synpunkter
SKANGLE, n.
Etymologi
[sannol. till (stammen i) sv. dial. skanglog, skanglot, gänglig (se SKÅNGLIG)]
(†) om buskage l. dunge av (unga) gängliga träd; anträffat bl. i ssgn ALE-SKANGLE, om sådant buskage l. sådan dunge av al (VDAkt. 1730, nr 492).

 

Spalt S 3493 band 26, 1970

Webbansvarig