| Publicerad 1970 | Lämna synpunkter |
SKATE ska3te2, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (i ä. språkpr. möjl. äv. att hänföra till sg. skata, 2Sam. 5: 24 (Bib. 1541: skatanar, best.), Skogekär Bärgbo Wen. 37 (c. 1650, 1680) osv.); förr äv. SKATA, sbst.3, r. l. f. l. m.; best. -an; pl. -or (Rudbeck Atl. 2: 235 (1689), Lundell (1893)), förr möjl. äv. -ar (se ovan).
1) topp l. spets o. d.; i sht (o. utom i vissa trakter, bygdemålsfärgat, numera bl.) om topp på l. av träd; särsk. dels om den yttersta del av ett (barr)träds toppända som vid avverkning avskiljes (avskilts) ss. otjänlig till gagnvirke (se d. o. 1), förr äv. liktydigt med: grenbärande del, krona, dels om torr topp på l. av (barr)träd, särsk. om hartsrik (ss. tjärved använd) talltopp (äv. i utvidgad anv. om torrt träd l. torr gren); jfr TULL. (Lat.) Cacumen .. (sv.) skate, topp. VarRerV 56 (1538). The (träd) som hafwa högan och wijdan skata, såsom Eek, Book, Lind etc. IErici Colerus 1: 87 (c. 1645). Torra och kådefulla Tallträstubbar, Rötter, Bohlar, Tullar, qwistar, skatar, upsökas och framföras til en tiänlig ort; hwarest Tiärudalen kan anläggas. Broman Glys. 3: 142 (c. 1730). (Skogvaktare) må .. till husbehof taga wed af skatar och qwistar efter afwerkad skog. SPF 1859, s. 528. Massor af torra gråa skatar sticka upp som nakna knotiga skelett öfver de grågröna (gran)-topparna. TurÅ 1904, s. 48. FoF 1914, s. 88 (1906; om torrt träd; från Gotl.). Ensamhetens träd är granen, / .. har ändå sin blomningsglädje, / .. och i skaten göken ropar. Mörne Kväll 22 (1931). Skatarna, smaländarna (av de på band upplindade hårlänkarna i en viss frisyr), möttes i nacken och (osv.). Odstedt FolkdrDal. 238 (1953). jfr: Ett litet stycke högre upp på (ek-)stammen sitter en liten torr grenskate. Högdahl Fleuron Jäg. 139 (1919). — jfr BJÖRK-, GRAN-, TALL-, TOPP-, TÖR-SKATE. — särsk.
a) (†) i uttr. slå på skate, om fågel (särsk. orre l. tjäder): slå till i trädtopp(ar). Nilsson Fauna II. 2. 1: 83 (1828). När solen är fullt uppe, slå samtliga (tjädrar) på skate och spela det så kallade solspelet. Hahr HbJäg. 417 (1866).
b) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) på stock l. stör o. d.: smalända. BtÅboH I. 5: 52 (1681; på stock). Hagberg DödGäst. 355 (i handl. fr. c. 1860; på stör).
c) (i vissa trakter) om den övre (i dagen trädande) delen av malmåder; jfr SCHVEIF 1. Rinman (1789). Heinrich (1814). jfr Holmkvist BergslGruvspr. 62 (1941). jfr MALM-SKATE.
2) [eg. specialanv. av 1] i terrängbetecknande anv.
a) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) (stenig) udde l. spets av udde. Väster-söder skatan på Korpholmen (i Kronoby socken i Österb.). Tegengren KronobyH 32 (i handl. fr. 1558). Ute på örarna och skatarna hade murisen sedan vårstormarna inte hunnit smälta ner. Carlsson GlestGård. 118 (1943). — jfr HAVS-SKATE.
b) (i vissa trakter) sockendel som skjuter in i o. i visst avseende tillhör annan socken (l. annat härad l. län); ofta ingående i namn på sådana sockendelar. Castorps skate (i Järeda socken i Smål.). Forssell Sv. 1571 223 (cit. fr. 1572). De öfrige 12 (mantalen i Näshults socken i Smål.) är en Skate som tillhörer Wirssrum S(ocke)n. VDAkt. 1711, nr 101 (1710). Vi finna .. inom Westra härad (i Smål.) en sockendel, eller s. k. skate, som söker till kyrka i Östra härad; fem dylika skatar söka till kyrkor i Östbo, och en till kyrka i Tveta härad; hvaremot tre dylika skatar inom Tveta härad på samma sätt söka till kyrkor i Westra härad. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 74 (1864). Inom Södra skaten af Hellestads församling. PT 1902, nr 151 B, s. 1. — jfr SOCKEN-SKATE.
c) (†; se dock SKAT-MARK) (avlägsen) utmark l. dyl.; möjl. äv.: uddliknande (skogbeväxt) upphöjning i terräng. Dömd(is) än nw, som lagmannen tillförende d(ömp)t haffuer, Simon Skegge i Leistilä och Oleff Hansson i Masia och Vilki Aruedsson quitt och friitt niutha och brwka theris nije rijdzlor och nijs vpgiort åker vp i skatan effth(e)r brijstet (dvs. inägan) i tre deelar. FinlÄDomb. 2: 5 (1550). Een hoop Finnar .. hafwa .. satt sigh neder på Ijå och Kiemi Sochners Skatha, eller innom theres Rååskillnadh. HFinLappm. 4: 203 (1686). År 1705 har .. (en tomtägare) vid ån (i Överby i Malax socken) igenstängt en kyrkväg, begagnad av bönderna på andra sidan ån, ”sedan han flött sin gård längre up i skathan”. Smeds Malaxb. 119 (cit. fr. 1705). — jfr SKOGS-SKATE.
(2 a (l. 1?)) -NÄT. (skat- 1899 osv. skata- 1530 osv. skate- 1790 osv.) [näten lades ofta ut från uddar; möjl. är dock grundbet.: nät fäst vid trädtoppar som förankrats vid bottnen (se N. Gisler i VetAH 1751, s. 187)] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) laxnät som ss. bottennät lägges ut från stranden; jfr stak-nät, mocka, sbst.2, skär-mocka. HH XI. 1: 21 (1530; om nät använda i Västerb.). Ekman NorrlJakt 356 (1910). —
-SMAL. (skat- 1664 osv. skata- 1779 osv. skate- 1764 osv.) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat)
1) till 1, 1 b; om träd l. stock: som har smal skate l. (i sht) som hastigt smalnar av mot toppen resp. som har en i förhållande till storändan smal lillända; äv. om skog l. virke o. d.: som utgöres av sådana träd resp. stockar. UHiärne Vitt. 81 (1664; om träddungar). VetAH 1739, s. 143 (om stockar). Smeds Malaxb. 178 (i handl. fr. 1779; om skog).
(1, 1 b) -ÄNDA, äv. -ÄNDE. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) toppända (på träd); (avskilt) toppstycke, skate; äv. dels på stock o. d.: lillända, dels liktydigt med: toppstock. BergskollReg. 14/10 1690 (om avskilda toppstycken av träd). Sådane bräder, som af skatändarne sågade äre. 2RARP 6: 486 (1731). KrigVAH 1817, s. 96 (på timmerstock). Ström Skogsh. 165 (1846; om avsågade toppstycken av träd).
B (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): (2 a (l. 1?)) SKATA-FISKE. (†) laxfiske med bottennät (”skatnät”) som läggas ut från uddar o. d. VetAH 1751, s. 177. —
-NÄT, -SMAL, se A.
C (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): SKATE-NÄT, -SMAL, se A.
Spalt S 3607 band 26, 1970