| Publicerad 1971 | Lämna synpunkter |
SKINNERI ʃin1eri4, n. (HG2AH 58 (1613) osv.) ((†) f.? Forsius Fosz 131 (1621: omild skinnerij och swik; möjl. n. pl.)); best. -et, äv. -t; pl. -er.
1) (i sht i vissa trakter, vard.) motsv. SKINNARE I, om skinnares verksamhet l. hantering. Och så far du olofligen fram med ditt skinneri! Högberg Vred. 1: 44 (1906). Hur gammalt skinneri blev Malungs industri. MoraT 1936, nr 143, s. 9 (rubrik).
2) (†) motsv. SKINNARE II 1 o. SKINNA, v. 1, om handlingen l. verksamheten att flå djur. Dähnert 272 (1746). Schultze Ordb. 4272 (c. 1755).
3) motsv. SKINNARE II 2 o. SKINNA, v. 2 a, om skinnares verksamhet l. om (ekonomisk) utplundring o. d., skinnande; särsk.: uppskörtning l. ocker; förr äv. motsv. SKINNA, v. 2 a δ, om röveri (o. förstöring) i samband med krigshandling, plundring l. skövling; äv. (numera bl. ngn gg arkaiserande) motsv. SKINNA, v. 2 b, i uttr. skinneri på ngn, uppskörtning av ngn. (En furste) skal komma in vthi betsta städherna j landena, och skal beskaffa thet hans fädher eller föräldrar icke göra kunde, medh rooff, skinnerij och byte. Dan. 11: 24 (Bib. 1541; Luther: plundern). Påwans bedrägeliga aflatz kram och skinnerij. LPetri KO Förord 5 (1571). Man hade wäl en godh Förhopning, at monge Judar i närwarande Dagh skulle til Christum omwändas, om icke Öfwerheten tilstadde them at drijfwa sitt Skinnerij och Ocker, vthan höllo them til swårt Arbete. Schroderus Os. 2: 154 (1635; lat. orig.: licentiam fœnerandi permitteret). DA 1772, nr 217, s. 2 (: på); jfr Staf PolisvSthm 26 (1950). Pöbeln i Malmö, upretad af Grosseurernas och Köpmännens skinneri och spannemålens dyrhet, har rest sig i massa. Tegnér Brev 1: 18 (1799). Det är inte nog med, att man inte får behålla käppen med sig in, ropar han. Man skall också vara tvungen att betala tio öre i förvaringsavgift. .. Det är skinneri sånt där. Jag går inte på Nationalmuseum mer i mitt liv. Bäckström ClaryGift. 41 (1930).
Spalt S 4124 band 26, 1971