Publicerad 1971   Lämna synpunkter
SKJUTSGÄRD ʃut3s~jæ2rd, r. l. f.; best. -en.
Etymologi
[efter fsv. skiuta gärþ, av skiut, skjutshäst (se SKJUT, sbst.1), o. gärþ, gärd (se GÄRD, sbst.1); i nysv. har förleden anslutits till SKJUTS o. SKJUTSA, v.1]
(förr) om den pålaga som skyldigheten att tillhandahålla hästar för transporter utgjorde. Ibland annat förekommer i XI flocken Konunga-Balken (i Hälsingelagen) den föreskrift, att bönderna ägde inom hwarje Skeppslag jemnka skjutsgärden. Widmark Helsingl. 1: 53 (1860).

 

Spalt S 4298 band 26, 1971

Webbansvarig