Publicerad 1972   Lämna synpunkter
SKOLLA skol3a2, sbst.4, r. l. f.; best. -an; pl. -or; förr äv. SKOLL l. SKÅL, sbst.1, n.; best. -et.
Ordformer
(skoll (skå-) 1640 (: Munskåll)—1828. skolla (skå-) c. 1753 (: Mund-skålla), 1769 osv. skål 1639 (: Munskål))
Etymologi
[fsv. -skold (i ssgn munskold), sv. dial. skål; jfr d. skold, skolde, nor. -skåld (i ssgn munnskåld) samt eng. scall, scald, om vissa arter av utslag; av omtvistat urspr. (jfr DO 19: 642)]
(sjukdom som kännetecknas av) hudutslag; numera bl. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om utslag kring l. inflammation l. blåsa l. blåsor i munnen (företrädesvis i ssgn MUN-SKOLLA); förr äv. (i ssgn RÖD-SKOLLA, sbst.2) om knölros. Lind (1749). Dalin (1854). Cannelin (1921).

 

Spalt S 4589 band 26, 1972

Webbansvarig