Publicerad 1972   Lämna synpunkter
SKONLÖS skω3n~lø2s l. SKONSLÖS skω3ns~, adj. -are. adv. -T.
Ordformer
(skon- 1842 osv. skons- 1835 osv.)
Etymologi
[jfr d. skånløs; ssg med LÖS; förleden till SKONA, v.2; ssgn sannol. bildad analogiskt efter andra ssgr med LÖS ss. efterled o. med en förled som utgöres av ett vbalsbst. (med l. utan s i ssgsfogen), t. ex. FÖRSVARS-, SVARS-LÖS resp. HJÄLP-, HOPP-, RÅD-LÖS; jfr med avs. på bildningen KÄNNLÖS, MEDVETSLÖS; i sv. möjl. (delvis) inlånat från d.]
(i sht i vitter stil) skoningslös.
1) = SKONINGS-LÖS 1. Har din fader berättat dig, hur han så ädelmodigt räddade mig undan ett skonslöst anfall af kejserliga rytteriet? Sturzen-Becker Cooper Skarpr. 1: 49 (1835). Alla män / Som kunna bära svärd .. / Jag mana vill till blodig, skonlös hämd! Hedberg Elisif 80 (1870). Han gaf ett tecken åt sin trogna vakt / och slott och städer blefvo skonlöst brända. Heidenstam Alienus 1: 23 (1892). Wereschagin är typiskt rysk i sin skonlösa uppriktighet. Nordensvan KonstH 441 (1900). Den allmänna meningens dom i promulgationsfrågan föll hård och skonslös. Estlander 11Årt. 3: 27 (1923). (Kärleken) är .. skonlöst grym, över all beskrivning grym, mot dem som .. låter sig behärskas av den. DN(A) 1945, nr 233, s. 5.
2) = SKONINGS-LÖS 2. Blanche Tafl. 3: 239 (1857; i bild). Tillgången på skog, förr ymnig, i synnerhet i Fryksdalen, (har) genom långa tiders skonslösa sköfling betydligt förminskats. Höjer Sv. 1: 479 (1875). (Tordmulen är) just under häckningstiden .. utsatt för skonlöst skytte. BetVetANaturskyddskom. 1905, s. 27. Försommarns prakt ligger fallen / för liens skonlösa gång. Kumlien Exil 76 (1912).
3) (enst.) motsv. SKONA, v.2 2, ss. adv.: hänsynslöst slösaktigt l. dyl. Sturzen-Becker Utfl. 1: 108 (1842; i fråga om användning av vinlager).
4) bildl., = SKONINGS-LÖS 3. Ullman Capr. 56 (1905). Nya uppfinningar (inom bilbranschen) granskas genom praktikens skonlösa förstoringsglas. Rogberg Två 85 (1929). Månen skiner, bländande, skonslöst, klart. Rundt Ön 99 (1931).
Avledn.: SKONLÖSHET l. SKONSLÖSHET, r. l. f. (i sht i vitter stil) till 1, 2, 4: skoningslöshet; särsk. till 1. SvTyHlex. (1851, 1872). De oroligheter, som yppades bland den Lifländska adeln för den hårdhet och skonlöshets skull, hwarmed .. Ståthållaren, Riksrådet Hastfer och andra Swenska lycksökare i Lifland werkställde reductionens domar, lät man honom (dvs. K. XI) aldrig få rätt kunskap om. Afzelius Sag. X. 2: 354 (1866). Östergren (1939).

 

Spalt S 4613 band 26, 1972

Webbansvarig