Publicerad 1973 | Lämna synpunkter |
SKRIBLERA skrible4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
(numera föga br.) hålla på med (värdelösa l. lappriartade) skriverier, vara ”skribler”; skriva l. klottra ihop brev; äv. med obj.: (hastigt l. talanglöst skriva ihop (ngt). (Sv.) Skriblera .. (fr.) Écrivailler. Nordforss (1805). Hvad det är grufligen svårt att såsom landtbo skriblera. Det Litteraturhistoriska är egentligen tillhörigt Bibliotheksinvånare. PWieselgren (1834) i MolbechBrevveksl. 2: 52. Nu går mitt skriblerande tätt uppå, sedan jag skref mitt sednaste, har vi förlorat Bonsdorff. Läkarna anser honom hafva dödt af en art tvinsot. NNordenskiöld (1839) hos Berzelius Brev 11: 207. Elak som en apa har han (dvs. Fredrik den store) skriblerat satirer om alla Europas furstar. Strindberg HMin. 2: 328 (1905; i fiktivt brev av Voltaire).
SKRIBLERISK, se d. o.
Spalt S 4799 band 26, 1973