Publicerad 1973   Lämna synpunkter
SKRICK, sbst.
Etymologi
[jfr d. (dial.) skrik; sannol. av lt. schrick, (såg)bock, träställning m. m., av mlt. schrik, påle, ställning av pålar l. dyl., möjl. till schricken, hoppa m. m. (se SKRICKA, v.2)]
(†) ställning l. bock l. underrede (för bordskiva) bestående av två par (korsställda) ben (l. tre ben); jfr SKRAGA. 1. litet bordh med Skrick. BoupptSthm 1675, s. 1262 a.

 

Spalt S 4800 band 26, 1973

Webbansvarig