Publicerad 1973   Lämna synpunkter
SKRYMT skrym4t, sbst.2, n. (Lagerlöf Vitt. 44 (1676) osv.) ((†) f. (UrkFinlÖ I. 1: 51 (c. 1600))); best. -et.
Ordformer
(skrympt c. 1600—1702. skrymt 1619 (: skrymtfulla, pl.), 1676 osv.)
Etymologi
[fsv. skrymt; jfr dan. o. nor. skrømt; till SKRYMTA, v.2 — Jfr SKRYMTAKTIG, SKRYMTISK, SKRYMTLIG, SKRYMTSAM]
1) = SKRYMTERI, sbst.2 Dalius Valet. C 2 b (1681). När man skenheligt skrymt, för sann Gudsfruktan ser, / Så veten sälla ben (på en kyrkogård)! j ej af sådant mer. Triewald Lärespån 55 (1710). (E. G. Geijer) är en man utan skrymt och skrymslen. Fogelqvist Typ. 273 (1927). särsk.
a) [jfr dan. o. nor. på skrømt] (numera föga br.) i uttr. på skrymt, skrymtaktigt, hycklande; i bedrägligt syfte, för att luras; utan att mena allvar. Att de första århundradenas .. (kristna) prester icke på skrymt anlade slafvarnes tecken (det på hjessan afrakade håret) .. veta vi. Wicksell SamhOlyck. 49 (1880). En flicka, som icke på skrymt delar .. (sin fästmans) radikala tendenser. NordT 1889, s. 221. KKD 6: XXVIII (1912).
b) (†) i uttr. under taget skrymt, med förställning l. dyl. Celsius GVasa 51 (1774).
c) (†) övergående i bet.: skryt. Alt, hvar med tu (dvs. världen) yffs och prålar, / .. Är blott ett fåfängt skrymt, som snart till intet gåår. Lagerlöf Vitt. 44 (1676). Warnmark UtwSiälGlädie 1 (1686).
2) (†) i uttr. under en skrymt av ngt, under sken l. förevändning av ngt. The Öst(erbottniske) äre meeste deels vtödde och förderffuadhe .. vnder ene skrympt aff K. M. tienst. UrkFinlÖ I. 1: 51 (c. 1600).
Ssgr (till 1. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kunna äv. hänföras till skrymta, v.2): A: SKRYMT-FULL. (numera bl. mera tillf.) = skrymtaktig 1, 2. Bullernæsius Lögn. 134 (1619; om person). Wilhelm SvartVitt 11 (1918; om bön). —
-LÖS. [jfr ä. d. skrømteløs] (†) fri från skrymteri l. förställning. BrinkmArch. 1: 337 (1820). Tranér Anakr. 156 (1833).
B (†): SKRYMTE-DYRKAN. skrymtaktig dyrkan. Österling Lärosp. 192 (1724). —
-GIFT. skrymteri tänkt ss. ett gift l. smittämne. Sahlstedt Hoffart. 181 (1720). —
-KÅPA. = skrymtar-kåpa. Lind 1: 1115 (1749). —
-SKEN. skrymtaktigt (yttre) sken. Kolmodin Dufv. 266 (1742). Dens. QvSp. 2: 54 (1750). —
-TAL. skrymtaktigt tal, lismande, smicker l. dyl. Lind (1749; under schmeichel-worte). —
-VIS. [jfr d. skrømt(e)vis] skrymtaktigt, skrymtande. Hiortzberg YttDom. 43 (1734).

 

Spalt S 5081 band 26, 1973

Webbansvarig