Publicerad 1973 | Lämna synpunkter |
SKRÅ skrå4, sbst.3, n.; best. -et, äv. -t; pl. -n (KrigVAH 1810, s. 43 (möjl. pl. best.), WoH (1904) osv.), äv. (numera föga br.) = (SjöreglÖrlFl. 1785, § 74, KrigVAH 1841, s. 32) ((†) -er ExFlott. § 49: 6 (c. 1740); -ar GenExercSjös 1787, s. A 5 a); förr äv. SKRÅD l. SKRÅT, n. (G1R 2: 175 (1525)) l. m. (EkenäsDomb. 1: 4 (1624)); best. -et resp. -en.
1) (numera föga br.) = SKROT 1. Skrå, Skräde, Skrädor, Nas, Sörja, Kråk, Koszor. (Dvs.) Halfgångna slagger, Spillning och afskräden wid hytt- och Hammar-wärk. Rothof 455 (1762). jfr: En Spann med jernskrå uti. BoupptVäxjö 1833.
2) (numera bl. i skildring av ä. förh., i sht sjömil.) skrot (se d. o. 3 a (o. b)); skrotskott; förr äv.: skrotstycke (se d. o. 2). Jakobsson BevBeklädn. 268 (cit. fr. 1624). Skrååt måtte .. widh handen hafwas .. uti dhe der till swarfwade eller tällgde Skrååkappar til lijka swårhet medh kuhlans wicht. Grundell AnlArtill. 1: 33 (c. 1695). Commend(anten hade) den försichtigheeten eij brukat, det han låtit af dhe Ryske Bomstycken förfärdiga Skrått eller Cartescher. KKD 11: 167 (1710). HT 1892, s. 74 (1731; om skrotstycke). Skrå och kulor haglade kring öronen på mig. Trolle Duvall 1: 240 (1875). (Förutom fullkulor mot skrovet) användes .. (bl. a.) skrå mot obetäckt manskap. Hägg TretungFl. 55 (1941). — jfr RUND-, SPLINT-, STÅNG-SKRÅ.
3) (†) skrot (se d. o. 4); särsk. i uttr. korn och skrå, skrot o. korn. Tiil mesther lars Secretario At han lather probere thet mynth som slaagx j reffle huadt thet holler j finth och j skraadhet. G1R 2: 173 (1525). RP 1638, s. 365 (: korn och skrå). 1BorgP 306 (1669).
-BÖSSA, sbst.2 (sbst.1 se sp. 5105). (förr) skrotbössa. Serenius D 3 b (1734). LMil. 2: Föret. 20 b (1764). —
(1?) -HORN, sbst.2 (sbst.1 se sp. 5106). (†) sämre horn? 464. st(ycken) Hornspetsar 65. par horn 45. par skråhorn. BoupptVäxjö 1813. —
(1) -JÄRN. (numera föga br.) skrotjärn (se skrot-järn, sbst.1 1). EconA 1807, jan. s. 70. BoupptVäxjö 1882. —
-KAPPA, äv. -KAPPE. (numera bl. i skildring av ä. förh., i sht sjömil.) skrotkappa. Grundell AnlArtill. 1: 20 (c. 1695; om trähylsa). På nära håll .. skjutes dubbelt skarpt äfven med skrå, bestående antingen af en skråkappe och en utanför lagd kula, eller ock af tvenne skråkappor. Hazelius Artill. 122 (1833). —
-KULA. (numera bl. i skildring av ä. förh., i sht sjömil.) skrotkula. König LärdÖfn. 6: 195 (1747). —
-LADDNING. (numera bl. i skildring av ä. förh., i sht sjömil.) skrotladdning. KrigVAH 1810, s. 20. —
-LÅDA, sbst.2 (sbst.1 se sp. 5107).
-PROJEKTIL. (numera bl. i skildring av ä. förh., i sht sjömil.) projektil med skrot, skrotskott. SvFlH 3: 194 (1945). —
-SKOTT. (numera bl. i skildring av ä. förh., i sht sjömil.) skrotskott. Tersmeden Mem. 5: 73 (1772). Under namn af skråel. hagelskott nyttjades karteschen redan på 1500-talet i fästningskriget samt fr. o. m. 1600-talet äfven i fältkriget. NF 8: 431 (1884). —
-SORT. (numera bl. i skildring av ä. förh., i sht sjömil.) sort av skrot, särsk. av skrotskott. ExFlott. § 49: 6 (c. 1740). —
-STYCKE. (numera bl. i skildring av ä. förh., i sht sjömil.) skrotstycke (se d. o. 3). HFinlÖ 22 (1701). —
(1) -VARA. (föga br.) skrotvara; anträffat bl. i ssgr.
Spalt S 5113 band 26, 1973