| Publicerad 1973 | Lämna synpunkter |
SKRÄNGA skräŋ3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
tekn. (liten) spricka i glas; dels om var o. en av de små sprickor som ingå i en gm skrängning i dekorativt syfte åstadkommen sprickbildning (i sht i pl.), dels om spricka som uppkommit gm oavsiktlig l. felaktig avkylning av glasmassa. De för .. (is-)glas utmärkande skrängorna åstadkommos (i Venedig i ä. tid) genom att posten doppades i kallt vatten. Eidem ÄGlasH 52 (1912). Hermelin Glas 63 (1966).
Spalt S 5189 band 26, 1973