Publicerad 1974   Lämna synpunkter
SKULT skult4, sbst.2, l. SCHULTZ (numera bl. ss. senare ssgnsled i bet. 3 ~ʃul2ts), äv. SCHULT (numera bl. ss. senare ssgnsled i bet. 3 ~ʃul2lt), m.; best. -en; pl. -ar (Wadman Saml. 2: 66 (1835) osv.) l. -er (VinkällRSthm (1585: Skultene, best.) osv.).
Ordformer
(schult 1629—1891 (: generalriksschulten, sg. best.). schultis 1535. schultz (schults) 1635, 1640 (: Riksschultzen, sg. best.) osv. skult 1584, 1924 (i bet. 1) osv. skulte (möjl. ss. familjenamn) 1521—1525. skultis 1535)
Etymologi
[fsv. skulte; jfr d. schout, skultes, skultus, skult; formerna schultis (skultis) av t. schultheiss, kommunalordförande, borgmästare, i ä. t. äv.: byfogde (av fht. schultheizzo, uppsyningsman m. m.); formerna schultz (schults) av t. schulze, kortform till schultheiss; formerna schult, skult(e) av (en lt. motsvarighet till) mlt. schulte(te) (av fsax. skulthētio) l. (ä. holl. motsvarighet till) mnl. schoutete, scholte, schulte, scholtis (holl. schout); jfr ffris. skeltā(ta), ags. scyldhǣta; eg.: person som utkräver l. befaller fullgörande av förpliktelser, av det ord som bl. a. föreligger i fsax. skuld, fht. sculd (se SKULD) o. (ett vbalsbst. bildat till) hētan resp. heizzan (se HETA, v.1). — Jfr SCHOUTBYNACHT]
1) fogde l. befallningsman o. d.; särsk. o. numera bl. (om ä. förh.): myndighetsperson i stad med i sht exekutiv myndighet; särsk. (om förh. i Gbg) dels: exekutionsbetjänt, dels (i sht i ssgn ÖVER-SKULT): person som stod i spetsen för exekutionsverket o. samtidigt fungerade som allmän åklagare. Lasse Skulte. SthmSkotteb. 3: 166 (1521; möjl. ss. familjenamn). Haffuer Cortt, Drotzenn och Skultenn förtärdt wtij Skultens huss .. thenn dagh the haffua folgdt Cortt till them som bergat haffua .. 3 Dal(e)r. VinkällRSthm 1584. Denn 11 Martij äre Skultene, borgmestarenn tolneren och någre bönd(er) kompne till at tage p(e)nn(inga)r för ther(is) wijnn. Därs. 1585. (En tysk präst predikade) för the Littower igenom en Tolk, som war theras Schults eller Befalningszman. Schroderus Os. 2: 763 (1635). I Göteborg stodo skulterna (den ena med titeln överskult) i spetsen för exekutionsverket. Herlitz Stadsförv. 1830 428 (1924). Magistraten (upptar) år 1624 i sitt förslag till tjänstemannastat .. en skult. .. Skulten skulle .. öva uppsikt över stadens fångar och vaka över domarnas exekution. Almquist GbgH 1: 93 (1929). jfr STADS-, UNDER-, ÖVER-SKULT.
2) (†) åklagare vid krigsrätt, profoss. (Vi) haffue forordineret then gamble vachtmestere Berendt tiil Schultis J vette vel sielffue huar Skultis icke är jbland goth krigxfolck, kan man ingen retgång få på them szom sacfeltte bliffue. G1R 10: 112 (1535).
3) i ssgrna RIKS-SCHULTZ, GENERAL-RIKS-SCHULTZ (se RIKS-SCHULTZ).
Avledn.: SKULTSKAP, n. (†) till 1: befattning ss. skult. AOxenstierna 4: 582 (1629; om förh. i Gbg).

 

Spalt S 5322 band 27, 1974

Webbansvarig