Publicerad 1974   Lämna synpunkter
SKUV, sbst.2, m.?
Ordformer
(skwff)
Etymologi
[sannol. av ett icke anträffat lt. schuw, till schuwen, vara rädd (se SKUVA, v.2); jfr mlt. schǖ(w), schū, m., rädsla (se SKY, sbst.2)]
(†) rädsla; i uttr. ha skuv, vara rädd. För Hundarna hade han (dvs. räven) skwff. Forsius Fosz 32 (1621).

 

Spalt S 5389 band 27, 1974

Webbansvarig