Publicerad 1974 | Lämna synpunkter |
SKVADRONERA skvad1rωne4ra, äv. -ro-, i Sveal. äv. -e3ra2, förr äv. ESKADRONERA l. SKADRONERA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (Weste (1807), Östergren (1940)).
1) (†) företaga rytterimanöver; ställa upp ryttare i skvadron(er); äv. allmännare: rida (omkring) i trupp l. smärre grupper, galoppera omkring o. d. Resetyget (dvs. rytteriet) Sqvadronerade på tåg ..; men icke så uti strid, utan höllo sig då uti et led, väl slutne och jämt i bredd. 1VittAH 1: 182 (1755). En hästgardistpatrull, som skadronerade der (dvs. i Ålandsgränden) natten före den 19 dennes. VexjöBl. 1838, nr 30, s. 1. Dalin 290 (1871). Ekbohrn (1904).
2) (†) fäkta vilt l. hit o. dit l. slå omkring sig med värja l. sabel l. annat föremål (t. ex. en käpp), svänga en värja l. annat föremål runt omkring sig; särsk. i uttr. skvadronera med ngt. Björkegren 1825 (1786). Han .. sqvadronerade med sin långa värja så kringt (dvs. flinkt), att han tillbakadref de främsta bland angriparne. Berg Dumas Fyratiofem 2: 63 (1847). Jag sqvadronerade med (spansk-)röret utan afsigt att göra er hund något ondt. Carlén Skuggsp. 1: 420 (1861, 1865). WoH (1904). — särsk. bildl., om väderkvarn: fäkta med vingarna. HLilljebjörn Hågk. 2: 66 (1867).
3) (numera bl. ngn gg, med ålderdomlig prägel) slänga omkring sig (skrytsamma) ord l. inpass o. d. (i sht förr äv. i uttr. skvadronera med ngt), skrodera l. skrävla l. skryta o. d.; äv. med innehållsobj. Hvad är det du squadronerar för mig om Schyter och Sarmater? Eurén Kotzebue Orth. 3: 140 (1794). Att skrifva rent är ett tråkigt arbete, att sqvadronera vid punschglaset oändligen lättare. Livijn 2: 323 (1842). Du sqwadronerar med dina infall som storskrytare med sina klingor. Hagberg Shaksp. 2: 106 (1847); jfr 2. Jag sqvadronerade med mina italienska glosor. Bergman VSmSkr. 247 (1851). Östergren (1940; angivet ss. mindre br.).
SKVADRONERI, n. (†) till 3: skroderande, skrävel o. d. Berzelius Brev 13: 29 (1823). Det är numera endast charlatanism och sqvadroneri, som samlar åhörare. Atterbom (1841) i 3SAH XXXVII. 2: 50. —
SKVADRONÖR104, m.||ig. [jfr dan. o. nor. skvadronør, t. schwadroneur] (numera knappast br.) till 3: skrodör, skrävlare, pratmakare o. d. Almqvist Ekols. 2: 71 (1847). Ekbohrn (1904).
Spalt S 5395 band 27, 1974