Publicerad 1974   Lämna synpunkter
SKVAKATRAST skva3ka~tras2t, m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. skvakatrast; ssg med TRAST; förleden är fsv. sqvaka, prata, kackla, sv. dial. skvaka, skrika (om fågel), motsv. nor. dial. skvaka, kackla, sladdra m. m.; av ljudhärmande urspr. (jfr SKVÄKA)]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) trasten Turdus pilaris Lin., björktrast, snöskata; jfr SKVATTRA, sbst.1 1. Rosenius SvFågl. 1: 57 (1914; från Västerb.). FoFl. 1920, s. 106 (från Lappl.).

 

Spalt S 5396 band 27, 1974

Webbansvarig