Publicerad 1974 | Lämna synpunkter |
SKVÄR skvä4r l. -æ4r l. (numera bl. i bet. 1 o. företrädesvis om förh. i Engl. o. Nordamerika) SQUARE skvä4r l. -æ4r l. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, r. l. m. (Dalin (1871) osv.), äv. n. (Hellström Kusk. 173 (1910), Dens. Lekh. 435 (1927)); best. -en, äv. skvärn, ss. n. -et; pl. -er.
1) (utom i Finl. företrädesvis om förh. i Engl. o. Nordamerika) öppen (fyrkantig) plats i en stad o. d., särsk. sådan plats försedd med plantering. (Jag) Såg många vackra skvärer och torg med plantationer (i London). Wallin Bref 269 (1849). Skvären kring gamla kyrkan i Helsingfors. Lampén TLandsFinl. 30 (1918).
2) fisk. ss. benämning på den främre delen av taket på en trål. (Haneson o.) Rencke Bohusfisk. 200 (1923). SvFiskelex. (1955).
Spalt S 5434 band 27, 1974