| Publicerad 1974 | Lämna synpunkter |
SKY ʃy4, v. skydde ʃyd3e2, skytt ʃyt4, skydd ʃyd4 ((†) pr. sg. akt. -er Rudbeckius KonReg. 402 (1619); sup. -t Schroderus Os. III. 1: 321 (1635)). vbalsbst. -ENDE, -ELSE ((†) Linc. (1640; under vitatio)).
om person l. djur: (söka) undfly l. undvika l. rygga undan för l. dra sig för l. ta sig till vara för (ngn l. ngt); i sht i fråga om undflyende osv. på grund av fruktan (för konsekvenserna av kontakt med den l. det som undflys osv.) l. på grund av motvilja l. blygsel l. blyghet o. d.; ofta närmande sig l. övergående i bet.: frukta l. avsky l. blygas för l. tveka l. hysa betänkligheter inför (ngn l. ngt); äv. följt av inf. (vanl. föregången av att, förr äv. till att); äv. intr., särsk.: frukta, rädas, i sht förr äv.: hålla sig undan l. försöka vara obemärkt o. d.; förr äv. refl. (se b slutet). Han skyr varken eld eller vatten. Han skydde ingen möda för att ordna allt. Han är en enstöring som skyr allt umgänge. Alla skydde henne som pesten. Han skyr inte (att yttra) de grövsta tillmälen. Hon skyr inga medel för att nå sina mål. Iagh är vng, och j äre gamle, therföre haffuer iagh skyydt och fruchtat bewisa mijn konst. Job 32: 6 (Bib. 1541; Bib. 1917: Därför höll jag mig tillbaka och var försagd). The strijdbare Män (dvs. goterna enl. Isidorus), hwilkas macht Alexander Magnus skydde, för hwilken then wäldighe Hielten Pyrrhus fruchtade och then manhafftige Cæsar förfärades. Tempeus Messenius 82 (1612). Bonden söchte wtuägar till att schy honom, och flydde in i gården. VRP 1625, s. 171. Eders Kongl. Maij:ts allernådigste Constitutioner böre wara oss endest för laag, och wij altså skyy till att låta påbörda oss någon regel annorstädes ifrån. Annerstedt UUH Bih. 2: 305 (i handl. fr. 1687). Min fader will med wåld mig gifta / Med narren Thurio, den jag skyr af hjertat. Hagberg Shaksp. 2: 210 (1847). Er .. alla, som för mig / Ej skytt att möta döden, egnar jag min tack / Och lofvar vedergällning. Runeberg (SVS) 6: 262 (1863). Alla / .. förutsätta / .. att de (dvs. ett äkta par som lever isolerat) dölja i sitt lif / något, som de sky berätta. Hagberg Echegaray 111 (1902). De tuberkulösa ha varit skydda och fruktade såsom fordom de spetälska, de hava varit såsom utstötta ur samhället. Neander Tuberk. 117 (1928). Frampå sommaren kommer inga andra växter till full utveckling än de som kreaturen skyr därför att de är torniga och vassa, är giftiga eller har bitter eller skarp smak. Selander LevLandsk. 124 (1955). — jfr TILLBAKA-, VEDER-SKY. — särsk.
a) i ordspr. o. ordspråksliknande uttr.; äv. motsv. b. Brändt Barn skyr Eelden. Grubb 58 (1665); jfr: Brända barn sky eld, säger gamla ordspråket. Wingård Minn. 4: 75 (1847). Gör rätt och sky för ingen. Granlund Ordspr. (c. 1880); jfr b. Den ondt gör skyr ljuset, som fan skyr korset. Landgren Ordspr. 24 (1889).
b) (numera i sht i vissa trakter l. ngt ålderdomligt) följt av bestämning inledd av prep. för (förr äv. före l. vid l. ifrån) o. betecknande den l. det som undflys osv. Thet .. (är) farlighit at man .. (i missriktad ödmjukhet) icke wil gåå .. (till nattvarden), vtan skyyr her före til tess man kenner j hiertat sich haffua troona. OPetri 2: 43 (1528). Alt thet som icke haffuer spool och fiäll j watnena, ther skolen j skyy wedher. 3Mos. 11: 12 (Bib. 1541). Thet wijnträädh, som ormarna skyy ifrå, är ibland annor trään thet berömligste. Bullernæsius Lögn. 329 (1619). Ho han (dvs. främlingen) war? therom jag mig ei brydde, / Som altid jag af blygd för vnga karlar skydde. Kolmodin QvSp. 1: 73 (c. 1710, 1732). (Amos) war .. mechta skarp i sina predikningar; och skydde intet före at säija så hög som låg sanningena. Swedberg Dödst. 372 (1711). När den underordnade myndigheten skyr för att uttala om en Embetsman (som söker en tjänst) att hon tror honom oskicklig, och den oklandrade så (ut-)nämnes, har man sedan rätt att klandra styrelsen för en oduglig Embetsmannakår? UrKorrCronholm 26 (1859). Det var inte dej hon inte ville se, utan mej hon skydde för. Lo-Johansson Soc. 177 (1958). — särsk. [jfr t. sich vor einem scheuen] (†) refl., i uttr. sky sig för ngn, sky ngn, dra sig undan för ngn. Dhet är och fåå Åhr (dvs. för få år sedan) som Fiskarne wedh Belle Isle, eller dhen skiöna Öön, anträffade en Siöman (dvs. ett sirendjur), hwilken intet skydde sigh för dhem; uthan läth dhem komma til sigh. RelCur. 77 (1682).
c) (i sht i vitter stil) med sakligt subj.; ofta oeg. l. bildl. Mistelen wthwäxer af Eken, och trijfues af henne. Men tuärt emoot skyr Olioträdh en Eek. Forsius Phys. 208 (1611). All förstälning då (dvs. om friaren är utan choser) tilbaka, / Hos det täcka könet, flyr: / Utan omswep kan hon jaka, / När ej sjelfwa hjertat skyr. Nordenflycht QT 1746—47, s. 73. De borgerliga lagarna sky att tränga in i det innersta af familjelifvet. Geijer I. 1: 27 (1818). Framställningen (i H. Schartaus predikan) är koncentrerad men skyr icke upprepningar i pedagogiskt syfte. Wifstrand AndlTal. 55 (1943). — jfr KALK-SKYENDE.
d) (†) i utvidgad anv., i uttr. sky sin kos, fly sin kos. Samdrächt skall ehr (dvs. ett äkta par) alltijd hoos / Boo, all tvist skall sky sin koos. Lagerlöf Vitt. 13 (1671).
SKY TILLBAKA1 040, äv. 032. [jfr t. vor etwas zurückscheuen] (numera bl. tillf.) i uttr. sky tillbaka för, i sht förr äv. (i)från ngt, sky ngt. För reduktions-frågan, som .. (drottning Kristina) på mer än ett sätt framkallat, skydde hon sedan tillbaka från thronen. Geijer II. 5: 2 (1838). Prins Kristian (i Norge) var icke någon kraftnatur i svårigheternas och motgångarnas dagar. Med all sin ordrika fraseologi skydde han (år 1814) tillbaka för kampen på slagfältet. HT 1927, s. 262. jfr tillbakasky. —
SKY UNDAN1 32, äv. 40. (numera föga br.) hålla sig undan l. dra sig undan; särsk. följt av bestämning inledd av prep. för o. betecknande den l. det som undflys. Menniskiorna .. sky vndan för hwar andra (i pesttider). L. Paulinus Gothus Pest. 7 a (1623). Efter han war spitelsk, borde han efter lagen sky undan, och icke komma ibland annat folk. Borg Luther 1: 326 (1753). Nordforss (1805).
Spalt S 5458 band 27, 1974