Publicerad 1974   Lämna synpunkter
SKYTKE, sbst.; anträffat bl. i pl. -er.
Ordformer
(skytker, pl. 1584 (: Flotskytker). skytkier, pl. 1584)
Etymologi
[av en diminutivform till lt. schute, schüte, skuta, l. holl. schuit, skuta (se SKUTA, sbst.2); jfr mnl. schuutkijn, scuytkijn, schuytken. — Jfr SKUTIGE]
(†) ett slags mindre farkost. Någre Arbetzmänn som haffua hulpit legge Segell Ancker och togh och bräd(e)r i skytkier nhär thz skulle selies. VinkällRSthm 1584. jfr: 3 Flotskytker ther wttij Segell och togh och bräder låge til Kiöpz widh bryggian wttij 7 Dag(a)r. Därs.; jfr FLOTT-SKUTA.

 

Spalt S 5617 band 27, 1974

Webbansvarig