| Publicerad 1975 | Lämna synpunkter |
SKÄDDA ʃäd3a2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
sjöt.
1) loggskädda, loggspån. FSjöbohm BVägen 34 (1793). Den vanliga äldre fartloggens hufvuddel är en ”skädda”, d. v. s. ett platt trästycke af segmentform, hvilket är så belastadt, att det i vattnet ställer sig på hög kant med det hörn, som utgör segmentets medelpunkt, vändt uppåt. Ekelöf Ordl. 123 (1898). IllSvOrdb. (1955).
2) på roddbåt: lätt roderok som manövreras med styrlinor l. styrstänger. TIdr. 1882, s. 11. Den med ett fyrkantigt hål försedda skäddan .. påträdes rodrets öfversta, något afrundade ända. Balck Idr. 2: 550 (1887). SohlmanSjölex. (1955). — jfr RODER-SKÄDDA.
Anm. till 2. Björkman (1889) anför ett likabetydande sjäbba. Snarast föreligger en missuppfattning av skädda.
3) på fartyg: plåt l. skena o. d. som underifrån skyddar (roder o.) propeller (o. utgår från akterstäven l. förbinder akterstäv o. roderstäv); äv. om skena med samma uppgift på utombordsmotor; jfr 4. TT 1878, s. 231. Torpedbåten erhöll .. (gm anfallet på en ångslup) mycket betydande skador; 11 plåtar blefvo tillbucklade och trenne spant inböjda. Äfvenledes skadades skäddan, och propellerbladen kröktes. LD 1904, nr 207, s. 2. (I akterstäven på större träfartyg) finnes särskild roderstäv, vilken stundom utföres av järn, ofta med en särskild skädda av järn. Nilsson Skeppsb. 167 (1932). På vedettbåtar, å vilka propellern sitter djupt, är akterstäven neddragen till en skädda. UFlottUnderbef. 1940, s. 215. 2SvUppslB (1953; äv. på utombordsmotor). — jfr PROPELLER-, RODER-SKÄDDA.
4) på segelbåt med delad köl (”trasigt underliv”): mindre akterlig köldel vid vilken rodret är fäst; jfr 3. Rydholm (1967).
5) om bågformig platta (av trä l. metall) som förstärker o. formar fallhornet på trekantigt (för lätt vind lämpat) segel för att vindfånget skall öka. IllSvOrdb. (1955). Rydholm (1967). — jfr TOPP-SKÄDDA.
Spalt S 5724 band 27, 1975