Publicerad 1975   Lämna synpunkter
SKÄR, adj.4
Etymologi
[sv. dial. (Finl.) skär; jfr dan. skær, som lätt ömmar l. känner köld o. d. (särsk. i ssgrna hudskær, kuldskær); sannol. etymologiskt identiskt med SKÄR, adj.3, möjl. med anslutning till SKÄRA, v.2, i bet. 8 (jfr sådana ordpar som ÖMMA : ÖM, SÅRA : SÅR, adj.)]
(i Finl.) hudlös o. öm. Haartman SciagrMorb. 460 (1781). Jag har så skära läppar. Bergroth FinlSv. 197 (1917). Hudvecken på småbarns kropp mjölas in för att de inte skola bli skära. Därs. (Bergroth o.) Pettersson Högsv. 92 (1958).
Avledn.: SKÄRHET, sbst.3, r. l. f. (i Finl.) hudlöshet som ömmar. Vendell OrdbÖstsvDial. 850 (1906).

 

Spalt S 5904 band 27, 1975

Webbansvarig