Publicerad 1975   Lämna synpunkter
SKÄRFLA ʃær3fla2, v. -ade vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(skärf- 1908 osv. skärfv- 1910 (: skärfvelmaskiner))
Etymologi
[avledn. av SKÄRFA]
skom. med avs. på läder: (ansa o.) tunna ut (kanterna på); jfr SKÄLLRA, SKÄRPA, v.1 3. SDS 1908, nr 185, s. 4. Efter stansningen skärflas och slipas bakkapporna (på skorna) till lagom tjocklek i särskilda maskiner. Varulex. Beklädn. 340 (1945).
Ssgr (skom.): A: SKÄRFEL-MASKIN. skärflingsmaskin. SvLädSkoind. 1910, s. 103.
B: SKÄRFLINGS-MASKIN. maskin för skärfling. Forssell Handskom. 200 (1920).
Avledn.: SKÄRFLARE, m.||(ig.) (i fackspr.) person (arbetare) som utför skärfling (på maskin). SvYrkeslex. 2: 40 (1965). —
SKÄRFLERSKA, f. (i fackspr.) kvinna (kvinnlig arbetare) som utför skärfling (på maskin). YrkesförtArbFörmedl. 14 (1952).

 

Spalt S 5989 band 27, 1975

Webbansvarig