Publicerad 1976   Lämna synpunkter
SKÖNRÅG l. SKÅNRÅG, r. l. m.; l. SKÖNRÅGEN l. SKÖNROGGEN, m.? l. n.?; pl. = (FolkelivKulturlevn. 184 (i handl. fr. 1720; möjl. sg.), Därs. 185 (i handl. fr. 1775)).
Ordformer
(skån- 1597. skön- (schön-, skiön-) 17141884. -ruggen, sg. 1714. -råg (-gh) 15971884. -rågen, (sg.? o.) pl. 17141775. -råggen, (sg.? o.) pl. 17201775)
Etymologi
[fsv. skonrogge, skönrogge, skanrogge, skanerogge m. m. (alla i bet. 1); jfr fd. skonruggen, d. skonrog, ä. d. äv. skonroggen, skønrug; av mlt. schȫnrogge, schȫnroggen (i bet. 1), av schȫn(e) (se SKÖN, adj.), o. rogge(n), råg, av fsax. roggo (se RÅG)]
(†)
1) (trekantigt) bröd av finsiktat rågmjöl. 16 st. Sudna Kringlor, 2 1/2 semblor oraspade, 2 1/2 limpor gransichtat, 1 1/2 Skiön Ruggen, 1 1/2 groft grisselbröd och 1/2 giuhlgalt. FolkelivKulturlevn. 184 (i handl. fr. 1714). Sex runda semlor á 4 (daler silvermynt) st. .. Sex st. schönråggen eller greslebröd, dito sötsura af råg á 8 (daler silvermynt) st. Därs. 185 (i handl. fr. 1775; rättat efter hskr.). Af de tre brödslag, som uppräknas .. (i bagarnas skråordning), spisebröd, skönråg och hvetebröd, var tydligen det först nämnda simplast. Hildebrand Medelt. 1: 485 (1884).
2) finsiktat rågmjöl. När een läst Spannemåhl .. galt 24 mark tå wogh ett .. brödh 20 Lodh lijka aff hwete och Skånrågh. Skråordn. 215 (1597).

 

Spalt S 6157 band 27, 1976

Webbansvarig