Publicerad 1976   Lämna synpunkter
SLATT slat4, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. slatt; jfr ä. d., d. dial. slat, nor. slatt, mlt. slatten, pl., lumpor, trasor, lt. slatt, rest, liten mängd, trasa, slatte, trasa, lapp; möjl. samhörigt med sv. dial. slatta, gloppa m. m., d. slatte, spilla m. m., nyisl. slatta, plaskande gå i väta; sannol. av ljudhärmande urspr. (jfr SLASKA, v., SLATTRA). — Jfr SJATTE]
(i sht i vissa trakter; se dock slutet) = SLADD, sbst.2 1. (Då värdshusets betjäning bjöd på festmåltid, bestod vinerna av) sammanslagna slattar, hvilka på Pelikan voro skänkjungfruns välfångne egendom. Sundblad LandStrand 171 (1891). Hans små ögon lyste, när dottern gav honom en kaka och en slatt vin i ett glas. Sörman Toto 69 (1929). En slatt norskt mjöl. Rosendahl Lojäg. 23 (1956). — jfr ÖL-SLATT. — särsk. (textil.) om rest av garn på pipa l. rulle o. d.; jfr SLADD, sbst.2 1 slutet. PrelTextilteknOrdl. 174 (1957).

 

Spalt S 6479 band 27, 1976

Webbansvarig