| Publicerad 1976 | Lämna synpunkter |
SLAVERI sla1veri4, äv. slav1-, n. (Palmchron SundhSp. 203 (1642) osv.) ((†) f. Barckhusen Cotossichin 117 (1669)); best. -et, äv. -t.
1) (numera bl. i skildring av ä. l. utländska förh.) motsv. SLAV, sbst.2 1, om förhållandet l. tillståndet att vara slav l. om förhållandet att slavar hålles l. om den i lag (l. sedvanerätt) erkända rätten att hålla slavar; stundom närmande sig bet.: arbete ss. slav; äv. i jämförelser; jfr TRÄLDOM o. SLAV, sbst.2 1 anm. Bortföra, hålla ngn i slaveri. Befria ngn ur l. från slaveri. Arbetet (i det kungliga kansliet) är mächtog träget och är som een species aff schlafverij. RP 1636, s. 137. Til sin under Turckarna åhr 1715 fångne blefne, och i ett hårdt Schlafwerij satte sons uthlössande. VDAkt. 1722, nr 161. I allmänhet gaf (i Europa på medeltiden) allt mer det egentliga slafveriet rum för lifegenskapen, som .. medförde vissa rättigheter. Geijer I. 7: 336 (1845). Dahl Forbes Kvinn. 25 (1935; om enskild slavs slaveritillstånd). Slaveri och slavhandel förekommer alltjämt i Arabien, främst i Saudi-Arabien, samt i delar av Afrika. BonnierLex. (1966). — jfr NEGER-, PANT-SLAVERI. — särsk. [jfr motsv. anv. i d., nor. o. lt.] i utvidgad anv., motsv. SLAV, sbst.2 1 b, om straffarbete (på ”fästning”; se d. o. 3); numera bl. (mera tillf.) med känslobetoning. Linné Vg. 180 (1747). Sparre PVetA 1777, s. 30.
2) i oeg. l. utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv., motsv. SLAV, sbst.2 2; särsk. om förhållandet att vara underkastad ngn l. ngra l. beroende l. behärskad av ngn l. ngra l. ngt (särsk. av en känsla l. dyl. som man inte kan motstå), (förödmjukande) beroende l. träldomsok o. d.; äv. konkretare, om omänskligt hårt arbete (jfr SLAV-ARBETE); äv. motsv. SLAV, sbst.2 2 b, om nationell ofrihet. AOxenstierna 11: 606 (1634). När man (vid förälskelse) all tryck och qwal, bäst tyckes wara frij, / Så är en vnder Ook, så och stort schlaverij. Palmchron SundhSp. 203 (1642). En Svensk bör häldre dö, än lida slafveri. Envallsson GEricsson 15 (1784). Jag har redan skrifvit i dag 22 bref .. och jag kan ej längre föra pennan. — Du kan ej tro, hvilket slafveri, jag uthärdar. Beskow (1841) i 3SAH XXXVII. 2: 48. Kvinnans gräl på mannen för årtusendens slaveri .. hade pågått under hela åttiotalet. Hellström Malmros 199 (1931). Johansson SmedBrukspatr. 59 (1933; om hårt kroppsarbete). Vad den ena (politiska) rörelsen nämner frihet, betecknar den andra som slaveri. Tingsten Idékrit. 213 (1941). — jfr LÖNE-, MODE-, RÄNTE-SLAVERI. — särsk.
a) föregånget av gen.-bestämning betecknande det som ngn är förslavad av. Syndsens slafweri. SionSång. 1: 45 (1743). (Den som studerar vill) vinna frigörelse från okunnighetens slafveri. Wikner Pred. 457 (1881). Mänskobarn, som djupt i stoftet böjas / af en hopplös lifskamps slafveri. Fröding Eftersk. 1: 19 (1886, 1910).
b) i uttr. slaveri under ngn l. ngra l. ngt (förr äv. slaveri av ngt), betecknande att ngn är beroende av l. underkastad ngn l. ngra l. ngt. Slaveri under spritbegäret, under konvenansen, modet. Leva i slaveri under främmande härskare. Det andeliga slafweri under satan, hwar uti wi äre stadde, förr än wi döpas. Bælter Cerem. 595 (1760). Törneros (SVS) 4: 61 (1825: af). Slafveriet under den fransyska smaken. Leopold 5: 204 (c. 1827). Fjärde delen (av Spinozas Ethica) skildrar människans slaveri under passionernas herravälde. Aspelin TankVäg. 2: 75 (1958).
c) (numera bl. tillf.) konkret(are), om resultatet av ett hårt arbete; äv. ironiskt. Kling Spect. G 3 b (1735; ironiskt).
d) (numera bl. tillf.) i uttr. främmande slaveri, om nationell ofrihet gm främmande folks l. makts överhöghet o. d. Schönberg Bref 1: 169 (1772).
e) (mera tillf.) i uttr. vitt slaveri, om omänskligt hårt arbete l. svåra arbetsförhållanden l. socialt förtryck o. d. som vita människor är utsatta för; jfr SLAV-HANDEL. Warburg Rydbg 2: 711 (1900). Laurin Våld 196 (1910; om krigstjänst).
3) motsv. SLAV, sbst.2 3 a, om förhållandet att myror hållas ss. slavar; i sht förr äv. allmännare, om det flitiga arbete som utföres av arbetsmyror. VetAH 1741, s. 45 (allmännare). Holmgren Termiter 175 (1911).
-FRÅGA. [jfr eng. slavery question] särsk. i sg. best.: frågan (se fråga, sbst. 3) om slaveriets berättigande o. existens; jfr slav-fråga. Bremer NVerld. 2: 71 (1853). —
(1, 2) -FÖRHÅLLANDE. om förhållandet att slaveri råder l. om förhållande rådande under slaveri. Bremer NVerld. 2: 178 (1853). Östergren (1941). —
-INSTITUTION. om slaveriet ss. institution (se d. o. 3).
(1, 2) -TILLSTÅND~02 l. ~20. tillstånd av slaveri; jfr slav-tillstånd. Strindberg Giftas 1: 26 (1884; i fråga om äktenskap). —
-VÄNLIG. som är anhängare av slaveriet. Tingsten AmerDemokr. 162 (1929; om det demokratiska partiet i USA före inbördeskriget). —
-VÄNLIGHET~002, äv. ~200. [jfr -vänlig] om egenskapen l. förhållandet att vara slaverivänlig. 2NF 18: 694 (1912). —
Spalt S 6494 band 27, 1976