Publicerad 1977   Lämna synpunkter
SLESIGER l. SLESSIGER, n. (BoupptSthm 1676, s. 37 a (1674), Därs. s. 39 a) l. m. (BoupptSthm 1676, s. 35 b (1674)).
Ordformer
(slesegier 1674. slesiger 1674. slessiger 1674)
Etymologi
[elliptiskt för sådana ssgr som SLESIGER-LÄRFT l. -KLÄDE]
(†) om (linne- l. ylle)tyg (av det slag som härrör) från Schlesien; jfr SCHLESIER 3, SLESING. 3/4 al(e)n brun Slessiger. BoupptSthm 1676, s. 35 b (1674). Rött slesegier. Därs. s. 39 a.

 

Spalt S 6531 band 27, 1977

Webbansvarig