Publicerad 1977   Lämna synpunkter
SLIG sli4g, förr äv. SLIKT, sbst.1, l. SLICK, sbst.5, r. l. m. (Bergv. 1: 425 (1691: någon schlicht), VetAH 1787, s. 133 (: sligens, gen.) osv.), äv. (numera föga br.) n. (BlBergshV 18: 114 (1687: slichtet), Upsala(A) 1923, nr 33, s. 7 (: sliget)); best. -en resp. -et; pl. -er; förr äv. SLIKTER, n.; best. -tret (Vallerius PVetA 1744, s. 16, Weste FörslSAOB (c. 1815)) l. -teret (Holmkvist BergslHyttspr. 86 (i handl. fr. 1716)); förr äv. SLIGER, r. l. m.?
Ordformer
(schlich 1687—1789. schlicht 1624—1768. schlichter 1723. schlick 1752—1889. schlig c. 1750—1789. schlikt 1741. slich 1644. slicht 1624—1796. slichter 1716. slick 1790—1889. slickt 1687. slig 1613 osv. sliger 1873. slijkt 1687. slikt 1762. slikter (-ck-) 1744—c. 1815)
Etymologi
[av. t. schlich, schlick, schlicht, äv. schli(e)g, slam, slig (se SLICK, sbst.4); formen slikter sannol. uppkommen gm påverkan från AFTER, sbst., o. AKTER, sbst.2]
bergv. finbokad l. finmald o. gm vaskning l. (o. i fråga om moderna förh. nästan bl.) anrikning erhållen, jämförelsevis koncentrerad malm; jfr AVFLÖD. Efter Tillmakning, osåfrad silfmalm 1910 skeppund, däraf såfrad malm 715 1/2 skepp:d, Utsåfring 1194 1/2 skeppund, Däraf Slig 20 skepp:d. Hallenberg Hist. 2: 874 (i handl. fr. 1613). (Skilja) Sliktret från Aktret. Vallerius PVetA 1744, s. 16. På samma sätt (som man vaskat en del av malmen) fortfares med alt, som skall vaskas, hvilket sedan kallas schlig, samt ännu en gång vaskas, at blifva dess renare. Scheffer ChemFörel. 327 (c. 1750). Silfvermalmen fortskaffas medelst en kanal af 3/8 mils längd till Sala Hytta .., der malmen genom bokning och vaskning förvandlas till så kallad sliger. IllSv. 364 (1873). Sex .. (vågar) för vägning och dosering av sliger. Industria 1962, nr 9, s. 106. — jfr BLY-, HEJDEL-, JÄRN-, JÄRNMALMS-, KOPPAR-, MALM-, MJÖL-, RIK-, SEGSLAM-, SLAM-, VÅT-, ZINK-SLIG m. fl.
Ssgr (bergv.): SLIG-BURK. jfr burk, sbst.1 2. JernkA 1905, s. 318. —
-DAMM. jfr damm, sbst.2 2 c. SvD 1974, nr 107, s. 34. —
-FRAKTNING. JernkA 1908, s. 413. —
-HALT. halt av slig (särsk. i gods som anrikas). VetAH 1792, s. 289. —
-LAST. jfr last, sbst.2 1. GHT 1943, nr 243, s. 17 (om båtlast). —
-LASTARE. (titel för) gruvarbetare som lastar slig. YrkesförtArbFörmedl. 53 (1936). —
-LOSSARE. (titel för) gruvarbetare som lossar slig. FörtArbJärnv. 1 (1946). —
-PRODUKTION. jfr produktion 3 a, b α. SvD(A) 1917, nr 25, s. 6. —
-PUMP. pump för transport genom rörledningar av slig uppslammad i vatten. JernkA 1957, s. XLIII. —
-SEPARATOR. separator (se d. o. 2 b) för avskiljande av slig ur mald råmalm. Industria 1956, nr 12, s. 97. —
-SLAGG. (förr) vid sligsmältning bildad slagg. BlBergshV 18: 115 (i handl. fr. 1687: Slicht slagh). —
-SLAMNING. (förr) slamning för avskiljande av slig. VetAH 1792, s. 283. —
-SMÄLTNING. smältning av slig. JernkA 1867, s. 308. —
-SUMP. behållare i vilken i vatten uppslammad slig rinner ned efter anrikning. JernkA 1827, s. 287. —
-UPPLAG~02 l. ~20. Upsala(A) 1923, nr 33, s. 7.

 

Spalt S 6561 band 27, 1977

Webbansvarig