| Publicerad 1977 | Lämna synpunkter |
SLINGA sliŋ3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (SkeppsgR 1545 osv.) ((†) -er GripshR 1555, Därs. 1595, s. 139 (: sling(e)r)).
1) om ngt ögle- l. ring- l. serpentinformigt böjt l. buktande; ögla, maska; ring (se RING, sbst.1 7), ringel; krans; (ngt bildande en) slingrande figur (se SLINGRA, v. IV 2); (slingrande) reva l. ranka; jfr SLINGA, v.1 I 1, II, III 2. Röken steg i blågrå slingor mot höjden. Vägen följde älvkanten i stora slingor. Lovén ÅrsbVetA 1840—42, s. 141 (i pl., om delar av fortplantningsorganen hos viss mask). Just der från den låga och gyttjiga stranden stego de tvenne blåsvarta ormar upp, som slöto i sina dödbringande slingor den olycklige Laocoon och hans söner. Ahrenberg Stud. 278 (1878). Næss Skridsk. 32 (1882; om öglor ss. figurer i konståkning). Då (symaskins-)nålen .. nedtränger genom tyget, medföljer tråden dubbel och bildar på undersidan för ett ögonblick en ögla eller slinga, som qvarhålles af en annan tråd, och åtdrages, då nålen går tillbaka. ArbB 58 (1887). Af ädla blomster vill jag linda / en slinga kring min käras hår. Fröding Stänk 125 (1896). Mellan kullarna därnere rinner Pösan fram i stora slingor, trög, till hälften hämmad i sitt lopp. TurÅ 1916, s. 280. Siwertz Sel. 1: 89 (1920; om vinreva). En slinga av ditt mörka hår har fallit ner i pannan. Edfelt Slagf. 80 (1952). — jfr BLAD-, BLOM-, BLOMSTER-, HÅR-, KRUM-, ROSEN-, RÖK-, SERPENTIN-, TARM-, TIMMER-, TRÅD-, VIN-, ÄLV-SLINGA m. fl. — särsk.
a) om prydande, ringlande l. slingrande l. (ormlik l. blomslinga avbildande) figur; särsk. om ornamental sådan figur. Schück VittA 4: 180 (i handl. fr. 1695; på runsten). Den senromanska konsten upptog så väl de bysantinska slingorna, som den romerska dispositionen och lade till dessa motiv en mängd nya, hvarigenom en ytterst rik och omvexlande ornamentik uppkom. UB 1: 243 (1873). Stenen innehåller ej några runor, endast en slinga. UpplFmT 4: 22 (1875). Ljusen slockna efter hand (på gatorna i Shanghai). .. Takens sirade slingor och hotande drakhufvuden bli borta däruppe i mörkret. Nyblom Österut 37 (1908). Väggmålning från Roms katakomber med slingor av rosenblad. Holzhausen Ros. 16 (1930; underskrift till bild). Bild 6 visar en liten tvättklänning med broderade slingor. MärthaskolHb. 105 (1941). — jfr BAND-, BLAD-, BLOM-, BLOMSTER-, DJUR-, DRAK-, MEANDER-, ORM-, ORNAMENT-, ROKOKO-, ROSEN-, RUN-, RUNSTENS-SLINGA m. fl.
b) om vägstycke l. (parti av) tävlingsspår o. d. vars utgångspunkt o. ändpunkt är identiska l. står i förbindelse med varandra (utan l. med bl. svag tanke på den figur spåret osv. bildar); särsk. dels: (tränings- l. tävlings)runda, dels (el.-tekn.) om ledning för distribution av elektrisk ström: slingledning, distributionsslinga; jfr c, d. VocTélInt. 47 (1931; om slingledning). Den första slingan på 3 km. (som deltagarna i en skidtävling åkte) gick ganska smärtfritt att avklara. UNT 1933, nr 72, s. 7. De små elektriskt drivna utställningstågen och .. den lilla båtbanan, vars slinga delvis passerar flera av de viktigaste utställningshallarna, bidraga till att avlasta trafiken på gångbanorna. Form 1939, s. 146. — jfr VÄND-SLINGA.
c) tekn. om vissa tekniska anordningar i form av slingor (jfr b). — särsk.
α) rör l. del av rör l. rörsystem i form av slinga; särsk. om (del av) värmeledande rörsystem. Göres kylröret (till en kylapparat) i flera krökar, har hvarje slinga sin särskilda, utom kyllådan liggande renslucka. TT 1895, K. s. 22. Därs. 1942, V. s. 156 (om värmeslingor). — jfr RÖR-, VÄRME-SLINGA.
d) om slingformig (del av) sträcka l. riktning i vilken ngn l. ngt rör sig; jfr b. Praktfulla regnbågsforeller, taggsköldade sterletter simmade i slingor, i åttor och cirklar i det klara vattnet. Ahrenberg Landsm. 37 (1897). Denna (nyfallna) snö förrådde orrens krypande efter frusna bär i krösonriset .., rävens och mårdens slingor mellan trädstammarna. Moberg Rid 326 (1941).
e) mer l. mindre oeg. l. bildl.; äv. motsv. d. Min gode (landshövding) Piper vill också knyta en slinga af dessa rosenbojor (dvs. band pålagda med underdånighet), som snärja mig (dvs. Adolf Fredrik) vid hvarje steg i mitt rike! Topelius Fält. 4: 604 (1864). Slingor av dofter flyta kring i luften. Johnson Timans 115 (1925). Orientalern .. hängiver sig (i melismerna) mer passivt (än västerlänningen) åt den ”oändliga” melodiska linjens slingor, vilka förlöpa asymmetriskt. Jeanson (o. Rabe) 1: 20 (1927). Så gick samtalet i slingor och krokar. Man gormade litet om barnen igen (osv.). Lo-Johansson Stat. 1: 6 (1936).
B. i vissa specialanv. av 1.
2) (numera bl. mera tillf.) om ändögla på lasso l. annan snärjande l. avsnörande slinga (i bet. 1) o. d., särsk.: (ränn)snara; löpknut, rännknut. (Eng.) A running Knot, (sv.) en slinga, löpknut. Serenius Bbb 3 a (1734). Andra .. (belägringsmaskiner) uppställdes mot andra ställen af muren, men blefvo af Platæerne insnärde i slingor och sönderbrutne. 2VittAH 20: 55 (1849, 1852). Slinga .. (dvs.) Snöre l. tåg o. d. med en ögla i ena ändan, hvari den andra ändan införes (för att draga till och fasthålla föremål deri). Sundén (1891). (Sv.) Slinga .. (dvs.) (snara) (t.) Schlinge. Klint (1906). — jfr ÄND-SLINGA. — särsk.
b) bildl.: snara; särsk. [jfr t. sich l. den kopf aus der schlinge ziehen] i uttr. dra(ga) l. sno sig l. sitt huvud (ut)ur slingan, rädda sig ur anstiftad farlighet resp. rädda sitt skinn). Nu sedan ded sijr bijstert vth, drager huar sitt hufwud vthur slingan. HSH 35: 188 (1635). HTSkån. 1: 250 (1659: sno sig). Upphör då (Felicia), att mer / I nya slingors trollband, med upprepadt rus, / Insöfva den alltmindre lätt inslumrande (dvs. Astolf)! Atterbom LÖ 2: 143 (1854). Jag anade aldrig hur det skulle bli (sedan nazisterna tagit makten), och sen var det nästan omöjligt att dra sig ut ur slingan. Heerberger NVard. 275 (1936).
3) fisk. om vart o. ett av de stycken varav not l. nät montera(t)s ihop; jfr 4. Jttem xxiij dagen Aprilis kom til Båsmans Notthen til en kiil och til noghra slinghor Nothegarn — j .. (lispund) ij m(ar)ch. SkeppsgR 1545. Armarnes längd (i en stötnot), är emelan 20 à 40 famnar eller ifrån 4 til 8 slingor i längden, samt 3 til 6 slingor djup i hugget, och ofta djupare. Gyllenborg Insjöfisket 10 (1770). Garnslingan (till sättgarn för sill) bindes .. till 15 famnars längd. Denna slinga föres på fina telnar så, att garnet, sedan det är fördt, blifwer 12 à 12 1/2 famnar långt och 2 1/2 famnar djupt. Ekström AfhFiska 103 (1845). SvFiskelex. (1955). — jfr HUGG-, NOT-, NÄT-, RACK-SLINGA.
4) (†) i pl., om sillvad. Til nådigst understöd (ur fiskerifonden) komma at anmälas (sådana personer), som finnas hugade, at med Nät och Slingor fiska Sill utom Stranderne på diup. PH 9: 726 (1771).
5) (numera mindre br.) armbinda. TLäk. 1832, s. 55. Den av reumatism nedbrutne sextioåttaåringen, som bar högra armen i slinga. Hellström i 3SAH LVIII. 2: 417 (1947).
6) (i fackspr.) om (ögleformigt anbringat) stycke tågvirke l. vajer l. kedja som användes ss. bärare av last i mekanisk (släp- l.) lyftanordning; äv. (nästan bl. sjöt.) med inbegrepp av l. enbart om det som lyftes l. skall lyftas i sådant stycke tågvirke osv., sling. Stenfelt Skepp. 74 (1903). 8 rissäckar, hvardera innehållande 80 kilogram, komma upp ur pråmen i hvarje slinga eller stropp och läggas .. hvarf öfver hvarf i (ångaren) Cantons väldiga undre lastrum. VFl. 1909, s. 56. Till kabel (i hissanordning för hö o. d.) användes extra mjuk galv(aniserad) ståltrådslina och som lastbärare antingen för ändamålet speciellt konstruerade slingor eller högaffel. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 279. Slinga, (dvs.) gods, inlagt i en lång stropp, för upphivning ur eller nedfirning i lastrum. Stenfelt (1920). Nu har de slagit slingervarvet runt, det är fyra stockar, två i varje slinga, de är små. Johnson Här 39 (1935). Elden utbröt plötsligt i en slinga i lastrummet under det fartyget lossade svavel i hamnen. DN(A) 1935, nr 349, s. 7. jfr: Wirestroppar och lyftslingor tillverkas enligt senaste metod med inpressade låshylsor i stället för handsplitsning. SvByggkatal. 1955, s. 299.
7) ss. namn på växt l. djur.
a) bot. ss. namn på slingerväxter.
α) (växt tillhörande) släktet Myriophyllum Lin.; särsk. ss. senare led i ssgr betecknande arter av detta släkte. Kindberg SvNamn 18 (1905). — jfr AX-, HÅR-, KRANS-, VATTEN-SLINGA.
β) i uttr. urskogens slinga, prydnadsväxten Nephthytis Afzelii Schott. Laurent-Täckholm o. Stenlid HemBlom. 127 (1944).
b) [maskarna utför ofta slingrande rörelser när de förflyttar sig (efter grässtrån i vattnet)] (†) (mask tillhörande) släktet Nais O. F. Müll. (av ordningen daggmaskar); särsk. i uttr. osnablad slinga, masken N. elinguis O. F. Müll. (som i motsats till andra arter av släktet saknar utstående snabel). VetAH 1792, s. 252. Därs. 1798, s. 130 (: osnablad slinga). Möller (1807).
C.
8) (†) klädtrasa; jfr 1 o. SLINGA, v.1 I 2. Mine kläder .. the bortfinge, / Och sigh emellan bytte hwarie slinge. Kempe Psalt. 68 (1650).
D.
9) (†) slanga (se SLANGA, sbst.3); i ssgn FÄLT-SLINGA, fältslanga (Schultze Ordb. 4466 (c. 1755)); jfr SLUNGA, sbst. 2 e, o. SLINGA, v.1 III 1.
10) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) snodd l. flätat band (på klänning o. d.); jfr SLINGA, v.1 III 3. (Sv.) Slinga (fr.) cordon .., tresse. Berndtson (1880). Tankfull du ser på slinga och list, / du unga i änkedräkt, / du bar dem af alla brudarna sist / i din ärbara bergsmanssläkt. Karlfeldt FlPom. 88 (1906).
1) till 1; särsk. om bildning l. uppkomst av ögla l. maska på tråd. ArbB 59 (1887; i stygn i symaskinssöm).
-FORMIG. som har formen av en slinga l. slingrande figur. Lovén ÅrsbVetA 1840—42, s. 84 (om organ hos viss mask). Rosenius SvFågl. 1: 121 (1915; om fläckar på fågelägg). —
(1 c β) -GALVANOMETER. el.-tekn. galvanometer vid vilken den ström som skall mätas passerar en (vanl. entrådig) långsträckt slinga (som befinner sig i ett magnetfält). IngHb. 1: 459 (1947). —
(1 b) -KOPPLA. el.-tekn. företa slingkoppling av (ngt). Slingkoppla en ledning. VocTélInt. 223 (1938). —
(1 b) -KOPPLING. el.-tekn. (in)koppling av flera uttag i en slingledning. AktuelltSÖ 1960, s. 792. —
(1 b) -LEDNING. el.-tekn. i slinga gående servisledning med ett flertal uttag, servisledning med slingkoppling, slinga. TNCPubl. 15: 58 (1951). —
(1 a) -ORNAMENT. ornament i form av l. med slinga l. slingor. Sthm 2: 152 (1897). Moresken, det stiliserade arabiska rank- och slingornamentet. Hahr NordeurRenässArkit. 151 (1927). —
(1 a) -ORNAMENTIK. jfr -ornament; särsk. konkret. Eichhorn KonstH 84 (1881). TurÅ 1962, s. 47 (på runsten). —
(1 c β) -OSCILLO-GRAF ~oʃil1ω- l. -l1o-, stundom ~osk-. [senare leden till OSCILLERA o. -GRAF (jfr t. oszillograph, eng. oscillograph, fr. oscillographe)] el.-tekn. för registrering av snabbt varierande elektriska strömmar använd apparat (oscillograf) som innehåller en slinggalvanometer med små dimensioner. IngHb. 1: 459 (1947). —
-STYGN l. -STYNG. handarb. slingformigt stygn (kedjestygn o. d.). Freja 1885, s. 135. Sömnadsb. 23 (1915). —
-TRÄDNING. handarb. vid knytningsarbete: trädning i öglor runt tråden (på knuten botten); särsk. konkretare, om tekniken l. resultatet. Berg Handarb. 226 (1874). Hubendick FlickLek. 274 (1879). —
(1 a) -VERK. (i sht i fackspr.) grupp l. komplex av slingrande figurer l. komplex figur med slingformiga detaljer. 1MinnNordM IV. 3: 6 (1882; på ä. släde). —
-VIRKNING. handarb. virkning med omväxlande slingmaska o. vanlig maska. DamBok 59 (1879). Freja 1880, s. 169.
Spalt S 6573 band 27, 1977