| Publicerad 1977 | Lämna synpunkter |
SLITSAM sli3t-sam2, adj. -samme, -samma; -sammare. adv. -T.
1) (numera föga br.) motsv. SLITA 7 o. SLIT 2, om person: som sliter kläder. Slitsam .. (dvs.) som sliter kläder. Tamm AvlÄndAdj. 48 (1899).
2) motsv. SLITA 10 o. SLIT 3, dels om person: som sliter l. är benägen för slit l. slitande, dels om sak: som innebär l. kännetecknas av slit l. slitande; arbetsam, mödosam; särsk. i uttr. ha det slitsamt; jfr SLITIG 3. Slitsamt arbete. GHT 1895, nr 273, s. 3. Jon var statare .., en slitsam karl, som just inte sade många ord, utan bara hängde i och arbetade jämt. Wærn-Bugge Bruksb. 34 (1925). Barn jag sett födas som var stora nu och haft det slitsamt hela livet. Martinson BakSvenskv. 116 (1944). Fattigt och slitsamt var hans (dvs. tonsättaren Johan Lindegrens) liv, från början till slut. Alfvén 1Sats. 197 (1946). Den slitsammaste delen av resan var tillryggalagd. Lindström Österhus 51 (1952).
Spalt S 6706 band 27, 1977