Publicerad 1977   Lämna synpunkter
SLUNT slun4t, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. slunt; jfr d. dial. slunt, lt. slunt, trasa, t. dial. schlunz, trasa; till SLUNTA]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) skvätt, slurk; jfr SLUNK. En god sup efter uppstigningen ur sängen för den slemfulla magens ränsande, en på frukosten .., en god slunt litet före middagsmåltiden att uppväcka matlusten, en sup på fisken (osv.). Sylwan Stångpisk. 169 (i handl. fr. 1754).

 

Spalt S 6804 band 27, 1977

Webbansvarig