Publicerad 1978 Lämna synpunkter SLÅK, n. Etymologi [sv. dial. slåk; jfr nor. dial. slåk, m., lång o. mager man, slåka, lång o. mager kvinna; i avljudsförh. till SLAK, adj., o. SLOKA, v.] (†) moraliskt lättsinnig kvinna, slampa l. slyna l. stycke. VDAkt. 1665, nr 383. Verelius 235 (1681). Spalt S 7132 band 28, 1978 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se