Publicerad 1978 | Lämna synpunkter |
SLÄJA, r.? l. f.?
(†) om ett vid upprättstående vävstol använt svärdliknande redskap för fastslående av inslaget; jfr SKED, sbst.1 2, o. SLEJDE, SLEJEL. (Gr.) κερκὶς .. (dvs.) det, hvarmed man slår ihop väfven och gör den tät, slag, släja. Arvedson HomOd. 2: 60 (1829). Aminson HomOd. 158 (1850).
Spalt S 7169 band 28, 1978