| Publicerad 1979 | Lämna synpunkter |
SMOLK smol4k, n. (Bark Bref 1: 148 (1704) osv.), äv. (numera bl. tillf.) r. l. f. l. m. (Salvius BrudGrafskr. 32 (1740, 1757), GbgP 1957, nr 136, s. 25 (: smolkar, pl.)); best. -et resp. -en; pl. = resp. -ar.
liten partikel l. smula; i sht om icke önskvärd sådan partikel osv. som utgör smuts (t. ex. i mjölk) l. irriterar l. besvärar (särsk. om sådan partikel i öga), smutspartikel l. dammkorn o. d.; ofta koll. l. i pl.: småsmulor l. småpartiklar l. skräp l. smuts o. d.; jfr FNAS 1, GRAND, sbst.1 1. Schroderus Dict. 82 (c. 1635). Såsom den Swenska Ullen .. merendels är full med smolk och orenlighet, så (osv.). PH 3: 2341 (1746). Om Cousin tar vatten var uti kan vara Smålk en liten vattendroppa och förenar den med en annan liten droppa Spiritus vine .. så får man se ett förhärdat flygande och farande på de små smålken. CAEhrensvärd Brev 2: 46 (1795). Under äggen (i kattugglans bo) finnes nästan ingen bale, blott litet smolk. Nilsson Fauna II. 1: 101 (1824). Törneros (SVS) 2: 347 (1828; i mjölk). Ingeborg .. strök kandidatens kragar … Då och då synade hon sitt arbete .. och strök bort ett eller annat svart smolk med en våt lapp. Alving Juv. 55 (1914). (Han) Bökade med tumknogen i ögonen, som om han fått dit något smolk ur ströet. Rosendahl Lojäg. 252 (1956). — jfr HÖ-SMOLK. — särsk.
a) (†) i utvidgad anv., i uttr. icke ett smolk, inte ett smul, inte ett dugg. CJLAlmqvist (c. 1860) i SoS 1905, s. 195.
b) mer l. mindre bildl.; särsk. om ngt litet som hindrar ngts gilla gång o. dyl. l. om detalj som innebär en inskränkning i ngns lycka o. d. (jfr GRUMS, sbst.1); företrädesvis om (ngt som åstadkommer l. kan åstadkomma) oenighet l. missförstånd l. en ”fnurra” mellan ngra (äv. i uttr. komma smolk mellan ngra, uppstå oenighet l. bli en fnurra mellan ngra o. d.); i sht förr äv.: småsak, struntsak, bagatell. Bark Bref 1: 148 (1704). Godt och dygdigt Tjenste-folk, / Som icke harmas på hwar smålk. Salvius BrudGrafskr. 32 (1740, 1757). Gud vet om vi blefve så lyckliga, om vi vandrade i gull och öfverflöd. Människan är svag, det hade kunnat komma smolk i vår lycka, ty medgången gör sällan vis. ZTopelius (1843) hos Vasenius Top. 2: 457. Der var kommet ”smolk” emellan de unge. Wetterbergh Selln. 88 (1853). Skulle Riksförbundets ordförande blanda smolk i glädjebägaren (gm att vid Fotbollförbundets tjugofemårsjubileum anspela på vissa missförhållanden), eller skulle han ”ljuga som en festtalare”? Tegnér Stadion 262 (1932, 1938). Gyllensten Senat. 49 (1958). — särsk.
α) i förb. med mjölk, särsk. i sådana uttr. som komma smolk i mjölken (mellan ngra), bli en fnurra på tråden l. uppstå oenighet l. missförstånd l. trassla till sig (mellan ngra) o. d. Dalin Arg. 2: 183 (1734, 1754). Är nu kommit smolk i miölken dem emellan, at de bägge begiära, att höggunstigt kunna blifwa i ägtenskapshandelen åtskilde. VDAkt. 1779, nr 435. Får jag ha en enda glad stund, utan att det genast ska komma smolk i mjölken! Blanche Posit. 63 (1843). Ah, har det redan kommit smolk i mjölken hos herrskapet Lepinois, som va’ så lyckliga ännu för ett halft år se’n? Hedberg Sardou 4 (1866). Samhället var .. inte som det skulle. Många värderades inte efter förtjänst. Det hade kommit smolk i mjölken. Johnson GrKrilon 266 (1941). GbgP 1957, nr 136, s. 25.
2) [efter ä. t. staubvogel, av staub, damm(korn), prick, o. vogel (se fågel); benämningen syftar på de prickiga vingarna hos vissa fjärilar] (†) om fjäril. Möller (1807). —
-LAV. [anledning till benämningen okänd] (†) laven Pertusaria coccodes (Ach.) Nyl. Acharius Lich. 10 (1798).
Särsk. förb. (mera tillf.): smolka ned. smutsa ned (ngt) med smolk. DN 3/1 1932, Söndagsbil. s. 3 (med avs. på mjölk). —
SMOLKIG, adj. som innehåller l. kännetecknas av smolk, full av smolk, nedsmutsad av smolk. Weste (1807). Östergren (1942; om rock). DN 1969, nr 263, s. 7 (om avloppsvatten).
Spalt S 7607 band 28, 1979