SMOROTSA l. SMAROTSA, v. -ade. vbalsbst. -ERI (se avledn.); -ARE (se avledn.).
Ordformer
(smarotz- (-åtz-) 1727—1739. smarutz- 1658, 1679. smorotz- 1628—1700. smårosz- 1681 (: Småroszerij .. Småroszare). smårots- (-otz-, -åts-, -åtz-) c. 1700—1852)
Etymologi
[liksom ä. d. smorotse, mlt. smorotsen (lt. smarotzen), mnl. smoorotsen (nl. smarotsen) av t. schmarotzen (i ä. t. äv. schmorotzen m. m.); av ovisst urspr. — Jfr SMOROTSER]
(†) snylta l. snugga efter mat; jfr PARASITERA 1. (Lat.) Catillo .. (sv.) Naska vthur faten, slekia Talrikerna, Smorotza, Snulta effter maat. Linc. M 2 a (1640). (Personer) som gå och småråtza, vthan något wist heem. Isogæus Segersk. 935 (c. 1700). ÖoL (1852).
Avledn. (†): SMOROTSARE, m.//ig. [jfr t. schmarotzer, i ä. t. äv. schmorotzer (se smorotser)] person (man) som snyltar, snyltgäst, parasit, tallriksslickare; jfr smorotser. Verelius 73 (1681: Småroszare). (Om ingen vid ett gästabud) kan komma något löje åstad, så måste man dertil leja och kiöpa någon för penningar, eller skaffa sig någon småråtzare och hwardagsgiäst, som til tacksamhet med lögelige och galna infall må kunna hålla målroen wid makt. Lundberg Paulson Erasmus 37 (1728). Meurman (1847: Smårotsare).
Ssg (†): smorotsare-sällskap. sällskap bestående av snyltgäster. Boije Landth. 366 (1756). —
Spalt S 7610 band 28, 1979
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se
