Publicerad 1980 Lämna synpunkter SNAV sna4v, sbst.2, n. Etymologi [vbalsbst. till SNAVA] (numera bl. i vitter stil, tillf.) 1) motsv. SNAVA 1: snavande, snavning. Nordforss (1805). 2) oeg. l. bildl., motsv. SNAVA 2 a, konkretare: misstag l. förseelse l. fel. Nordforss (1805). Spalt S 8025 band 28, 1980 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se