| Publicerad 1980 | Lämna synpunkter |
SNEGLA sne3gla2, äv. (i vissa trakter) sneg3la2 (sne`gla ((med) sl(utet) ē) Weste; WoJ (1891; med angivande av båda uttalen)), v., förr äv. SNIGLA, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (se avledn.); jfr SNEGEL.
1) (på grund av nyfikenhet l. längtan l. lystnad som man icke vill visa l. ss. uttryck för misstänksamhet l. rädsla o. d.) i smyg l. förstulet l. försiktigt betrakta ngn l. ngt l. titta med blicken snedställd l. ur ögonvrån (äv. i sådana uttr. som snegla i smyg l. förstulet l. försiktigt l. misstänksamt); äv. allmännare (utan bibegrepp av förstulenhet osv.): betrakta ngn l. ngt l. titta med blicken snedställd l. ur ögonvrån; kasta en sidoblick l. sidoblickar; i sht med bestämning inledd av prep. (särsk. på l. mot l. åt l. över l. efter), angivande varpå l. vartåt ngns blick(ar) riktas; äv. med ögon l. blickar o. d. ss. subj. Snegla på, mot, åt ngn l. ngt. Snegla åt ngns håll. Snegla över ngns axel. Han sneglade in genom fönstret. Han sneglade rädd ner i stupet. Sahlstedt (1773). Jag kan ännu i dag ej låta bli att snegla bort till det fönster der vi då bodde. KCBarnekow (c. 1860) i 2MoB 1: 15. Medan ungdomen dansar .., röka de gamle belåtna sin pipa och snegla fundersamt utåt golfen. Munthe Nap. 138 (1885). Lindencrona IndKnekt. 33 (1913; om ögon). Han sneglade efter en lämplig sittplats, men där fanns ingen annan än på sätet, där Håkan satt. Göth Bondeh. 6 (1923). (Hotell-)Värden sneglade så skymfligt misstänksamt på mig, när han räckte mig papperet från polisen. Lagergren Minn. 6: 8 (1927). Drängarna höllo med stadiga nävar om .. (bondflickornas) liv men sneglade försiktigt åt stadens pigor med deras mera raffinerade elegans. MinnSvLärov. 2: 187 (1928). De .. tycktes inte uppskatta hans ankomst utan sneglade på honom och sänkte rösterna. Lagerkvist Bar. 34 (1950). När den första bensinbåten anlände till hamnen i Göteborg stod Arne Sandberg på kajen och tog emot. Snett bakom stod (hans blivande hustru) fotografen Maja Aspman med sin spegelreflexkamera och sneglade. ÖgCorr. 1969, nr 275, s. 11. — jfr BESNEGLA. — särsk.
a) (†) i uttr. snegla på en sned, kasta förstulna blickar o. d. LvHausswolff (1809) i För hundra år sen 1: 116.
b) (numera föga br.) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: sneglande. Damerne mötte (sannol. felaktigt för mätte) mig med en sneglad blick från hufvudet till hälen. HLittSt. 1: 331 (1822).
c) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., särsk. om blick l. ögon o. d.; äv. i oeg. l. överförd anv. (jfr e). Åt brodern han sänkte en sneglande blick. Ling Tirf. 1: 97 (1836). Felicia .. gick mig förbi med en främmande bugning. .. (Hennes vaktare) följde henne med en sneglande grimas. Topelius Vint. II. 2: 162 (1882). Den unge artisten (som läst en okänd persons anteckningar) såg .. framför sig en gammal magsur ungkarl, en pensionär. .. Misstänksamt sneglande glasögon. Ekelöf Utflykt. 47 (1947).
d) ss. vbalsbst. -ing: sneglande; särsk. konkret: förstulen l. skygg (sido)blick o. d.; äv. bildl., motsv. e. Med en half snegling på mig sade .. (föreläsaren), att man i senare tider trott sig göra upptäckter (i fråga om kemiska proportioner). Berzelius Res. 65 (1812). Pojkarna såg ihärdigt rakt fram utan några som helst sneglingar in mot trottoarerna och (de prostituerade) flickorna som satt där på sina stolar och bara väntade på dem. Kjellgren Smar. 180 (1939). Alternativen (till statsbudget framförda av oppositionen) präglas alla av en alltför intensiv snegling mot höstens val. ÖgCorr. 1968, nr 32, s. 4.
e) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. (jfr c, d); särsk. i uttr. snegla åt l. (i sht negerat) på l. mot ngt, (indirekt l. samtidigt l. i grunden l. innerst inne) ta hänsyn till l. låta sig påverkas av ngt o. d. Snegla varken åt höger eller åt vänster, vara beslutsam o. självständig. Jag tål ej, att mitt barn i händerna man spelar / På en, som sneglar blott åt våra egodelar. CVAStrandberg 2: 381 (1865). Gamla misstänksamma kanoner sneglade ner på oss från kreneleringarna (på murarna i Mazagan). Cederschiöld Maghreb 121 (1918). Har tron på att en bra sak står sig försvunnit, eftersom så många (av dagens formgivare) sneglar mot vad som just nu kan göra sig i skyltfönstret? Form 1954, s. 181. (Verksamheten i syfte att väcka opinion i atombombfrågan) bedrivs av en grupp idealister, som inte ens sneglar på en politisk karriär. VeckoJ 1959, nr 17, s. 17. Jag (dvs. den svenske förbundskaptenen i fotboll) kommer .. att ta ut det lag jag tycker är bäst, utan att snegla på prästbetyget. SDS 1974, nr 290, s. 28. — särsk.
α) i uttr. snegla efter ngt, eftersträva l. trakta efter ngt l. söka vinna l. uppnå ngt o. d. Anderson (c. 1880) i 3SAH 7: 266. För trälsinnet är det just betecknande .. att frukta för straff och snegla efter belöning. Beskow Pred. 127 (1901). Han sneglade aldrig efter bifall. Swensson Hoffm. 96 (1935). Snart började .. (lagstiftaren) snegla efter den vinst (svenska) statskassan skulle kunna lägga sig till med (gm brännvinsförsäljning). Kulturen 1947, s. 10.
β) (†) i uttr. snegla illa l. ont (up)på ngn, betrakta ngn illasinnat l. illvilligt; snegla åt ngt, betrakta ngt med (icke öppet visat) förakt l. missnöje. Hesselius FruentSp. 153 (c. 1710: ondt). Kolmodin QvSp. 1: 137 (1732: illa). At Du må upläsa detta mit bref för eho det wara må som sneglar åt det tagna Partiet (dvs. ett icke ståndsmässigt giftermål). Posten 1769, s. 923.
Spalt S 8069 band 28, 1980