| Publicerad 1980 | Lämna synpunkter |
SNORKIARKAT snor1kiarka4t, n.; best. -et; pl. =.
(skämts., tillf.) om grupp (särsk. utgörande styrelse l. överhet) av snorkar. (En man med nyhetsmaterial till en journalist:) Hör och skrif, till samhällsförgörande busokratiens förfall och Habstadianska snorkiarkatets slutliga undergång. Nordström Landsortsb. 263 (1911).
Spalt S 8193 band 28, 1980